Åseda 1972 och 1984.

[image]

I juli år 1972 åkte jag mellan Hultsfred och Växjö. Det blev inte så mycket bilder tagna då, men i Åseda måste man gjort uppehåll några minuter, så att jag kunde ta denna bild.

[image]

Samma station, men nu den 23 mars 1984. Synd att jag inte varierade bildvinkeln, eller tog ett foto från motsatt håll, fast då hade väl solen stått fel. Klockan är 15.20 så det måste vara tåg 2159 mot Västervik.

Nästa uppehåll blir i Hultanäs.

Björn M.

Ur en annan vinkel:

[image]

Stationsnamnet stavades Åsheda till 1914.

Ställverket visar signalskyddet för plankorsningen smalspår/normalspår (Västra
stationsänden): Fyra semaforer (Röda vevar). Alltså jämngammalt med normalspåret och tillverkat av välkända tyska Jüdel. I vart fall normalspårsdelen var i bruk till 1993, då ett enklare reläställverk ersatte.
Med 79 år borde Jüdelställverket ha blivit ett av landets äldsta: Samma fabrikat i Landeryd blev 75 år (1906-1981).

Ett 2,4 km långt smalspårigt industrispår gick till sågverket Skedaström vid sjön Kållen. Trafiken sägs ha upphört på 1950-talet, exakt årtal är f n obekant.
Spårets innersta del sägs senare ha uppgått i det treskeniga industrispåret till Åsedahus.

2,5 km österut låg en plankorsning med det passande namnet Grindstugan. Den hade också grindbevakning ända till 1970, ett av de tre sista sådana ställena på f d VÅHJ (Ljud- och ljussignaler ersatte). Vid Hov (Växjö-Evedal) och Sandsbro (Evedal-Norrgårda) hade detta utbyte gjorts redan på 1950-talet.

Samma vevställverkstyp som på bilden fanns på de flesta småstationer som t.ex
Nykvarn,Tyringe,Tygelsjö,Hököpinge, gissar att tillverkaren var Signalbolaget i Stockholm.

Samma vevställverkstyp som på bilden fanns på de flesta småstationer som t.ex
Nykvarn,Tyringe,Tygelsjö,Hököpinge, gissar att tillverkaren var Signalbolaget i Stockholm.

Nej, inte samma vevställverkstyp. Vevapparaten i Åseda var mycket speciell, genom att den saknade tågvägshävstänger (de som brukar sitta på gavlarna på en "normal" vevapparat) och tågvägslås (K15-lås för tågvägslåsningen). Det fanns alltså där inget som hindrade obehöriga att ställa en huvudsignal till "kör". Skulle vara intressant att få veta som just denna typ av vevapparat fanns på några andra håll i landet.
/up

Vevapparaten i Åseda var mycket speciell, genom att den saknade tågvägshävstänger (de som brukar sitta på gavlarna på en "normal" vevapparat) och tågvägslås (K15-lås för tågvägslåsningen). Det fanns alltså där inget som hindrade obehöriga att ställa en huvudsignal till "kör". Skulle vara intressant att få veta som just denna typ av vevapparat fanns på några andra håll i landet.

/up

Jag har tjänstgjort som tkl lite i Åseda på den tid banan mot Nybro var nedlagd, men funderar nu på hur man gjorde då man anmälde "fri in och utfart" till Vetlanda. Det måste ju ha funnits någon form av nyckel som låste ställverket när Åseda var obevakad. Förmodligen skedde det med K14-nyckel, men minnet så här drygt 20-år senare är inte det bästa. På min enda bild av ställverket syns inget K-lås alls, men en del av det skyms av en tkl så kanske satt K-14 låset bakom honom. Fanns för övrigt möjligheten till obevakad körning på normalspåret även innan Nybro-Åseda las ner?

Fanns för övrigt möjligheten till obevakad körning på normalspåret även innan Nybro-Åseda las ner?

Nej. Det skulle krävt automatisering av vägskyddet vid Karlagatan (östra änden) och troligen medfört bara marginella vinster i tkl-tid. Alla investeringar kalkylerades ju. I västra änden (Mot Milletorp) fanns inga vägskydd.

Man var ju dessutom beroende av smalspårstrafiken, som krävde signalgivning vid spårkorsningen.

Hej! Signalvevarna ställde utfart i ena eller andra riktningen resp infart från ena eller andra hållet. Se nedan om Åseda. Har skrivit nåt mer om det förut men kan inte hitta just nu. Ställverksapparaten finns kvar (i a f för två månader sen) utanför det till cafe omgjorda stationshuset, men tyvärr vill ägarna ta bort även denna rest.

http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=90933

2,5 km österut låg en plankorsning med det passande namnet Grindstugan. Den hade också grindbevakning ända till 1970, ett av de tre sista sådana ställena på f d VÅHJ (Ljud- och ljussignaler ersatte). Vid Hov (Växjö-Evedal) och Sandsbro (Evedal-Norrgårda) hade detta utbyte gjorts redan på 1950-talet.

När försvann grindbevakningen vid Aggatorp?

M.v.h.
Ola

När försvann grindbevakningen vid Aggatorp?

Likaså 1970 (A. ligger 4 km söder om Virserum). Samtidigt också vid Gårdveda,
700 m söder om stationen.

Ställverket visar signalskyddet för plankorsningen smalspår/normalspår (Västra
stationsänden): Fyra semaforer (Röda vevar).

En mörk höstdag 1974 såg stationshuset ut så här:

[image]

Smalspårets utfart mot Växjö via bankorsningen skyddades av signal C (ovan), normalspårets utfart mot Nässjö via samma plankorsning hade däremot fått en ljussignal monterad på en uppenbarligen avkortad semaformast:

[image]

Den enda tvåvingade signalen var vid infarten från Nybro, signal E:

[image]

Spårplanen framgår av en bangårdsskiss från 1930-talet. Plankorsningen mellan normalspår och smalspår ligger utanför skissens vänstra marginal

Fyra signalvevar fanns men sex semaforer. Alla fyra i västra änden var som nämnts envingade. Jag gissar att här fanns en vev per spårvidd med t ex följande funktion:
- Smalspår, omlagt läge vänster: Utfart
- D:o, omlagt läge höger: Infart
Självklart motsvarande på normalspåret. Rätta mig gärna om jag har fel!

Stationen hade bara EN centralt omläggbar växel (Blå veven). Den var mellan normalspårets sp 1 och 2 i östra änden och var "samkörd" med semafor E. De gröna vevarna är låsvevar, för t ex spårspärrar på normalspåret. På smalspår
saknades sädana beroenden. En växel på en av bilderna tycks ha varit låst
med vanligt hänglås,

Fyra signalvevar fanns men sex semaforer. Alla fyra i västra änden var som nämnts envingade. Jag gissar att här fanns en vev per spårvidd med t ex följande funktion:
- Smalspår, omlagt läge vänster: Utfart
- D:o, omlagt läge höger: Infart
Självklart motsvarande på normalspåret. Rätta mig gärna om jag har fel!

Det var inte en vev per spårvidd utan en vev för infart och en för utfart. Jag tror veven för infart var längst till vänster och veven för utfart till höger om den. Beroende åt vilket håll man vevade ställdes signal för normalspår eller smalspår. På Jonnys bild pekar den lilla röda pilen ovanför de röda vevarna rakt upp vilket betyder att stopp visades i alla signaler.

Den tredje röda veven var för infart från Sävsjöström och visade antingen två eller en vinge beroende på åt vilket håll veven lades. Längst till höger är infarts veven från Virserum och den kunde endast vevas åt ett håll och visade alltid två vingar.

Stationen hade bara EN centralt omläggbar växel (Blå veven). Den var mellan normalspårets sp 1 och 2 i östra änden och var "samkörd" med semafor E. De gröna vevarna är låsvevar, för t ex spårspärrar på normalspåret. På smalspår
saknades sädana beroenden. En växel på en av bilderna tycks ha varit låst
med vanligt hänglås,

De smalspåriga växlarna var oförreglade och låstes med hänglås. Några k-nycklar finns ju inte i ställverket.

Det som är konstigt är dock hur man ställde fri in och utfart efter att linjen mot Nybro lades ner. Det borde ju funnits någon typ av beroende som förhindrade att man ställde kör in och ut samtidigt. Normalt upphävs ju detta med en K14 nyckel. Någon sådan syns dock inte på bilden..

Det borde också funnits något som förhindrade att man kunde lägga om vevar när stationen gjorts obevakad.

mvh Joachim E

Det var inte en vev per spårvidd utan en vev för infart och en för utfart. Jag tror veven för infart var längst till vänster och veven för utfart till höger om den. Beroende åt vilket håll man vevade ställdes signal för normalspår eller smalspår. På Jonnys bild pekar den lilla röda pilen ovanför de röda vevarna rakt upp vilket betyder att stopp visades i alla signaler.

Detaljbild på de två vevarna längst till vänster, för infart respektive utfart:

[image]

Ja, då kom jag ihåg rätt fast det var länge sedan.

Har även för mig att det var två vingar i infarten från Norrhult (liksom från Virserum). Det är analogt med alla andra stationer på smalspåret med ljussignaler som hade två gröna i infarten. Det berodde på oförreglade växlar. Man ser ju på skylten för infarten att det står spår I-IV från Norrhult och det vore ju konstigt om man skulle ge en vinge in på sidan....

mvh Joachim E

Nej det var envingade semaforer utom från Nybrohållet. Infarterna från Norrhult och Hultsfreds står kvar än idag.

Nej det var envingade semaforer utom från Nybrohållet. Infarterna från Norrhult och Hultsfreds står kvar än idag.

Sth 30 på huvudspår genom stationen (Motsvarande två vingars körsignal) angavs med hastighetstavla 30 vid båda
infartssignalerna. Källa: SJ sista linjebok för sträckan.

Nej det var envingade semaforer utom från Nybrohållet. Infarterna från Norrhult och Hultsfreds står kvar än idag.

Ja, då mindes jag fel.

Det som retar mig mest är att jag inte kan komma ihåg hur man ställde "fri in och utfart" mot Vetlanda. Det verkar ju konstigt om det gick att ställa signalerna in och ut mot varandra och sedan att vem som helst skulle kunna obehörigt påverka ställverket och indirekt även växlar i tågvägarna.

mvh Joachim E

Antalet vingar på semaforerna hade väl också med att göra vad det stod i Tdt-boken. Där angavs ju förr vilket spår varje tåg skulle tagas in på, så det krävdes ju bara "Stopp" eller "Kör enligt Tdt-boken". Stämde inte detta visades ju "Stopp" och tåget "togs in för hand", dvs "Stopp med flagga" och "Framåt med armarna".

Jämför bilden nedan från BJ norra infart till Ludvika 1947 bara en vinge:

[image]

Semaforen manövrerades från den norra Tågvägsklargörarens kur.

När slopades dessa regler och man alltid började signalera tågvägsvalet med infartssignalerna? Var det successivt, banvis eller stationsvis?

Tdtbokens angivelser enligt ovan gällde inte för s k oförreglade stationer,
där visades "en vinge" till alla spår. Sådana stationer var särskilt markerade i tdtbokens signalkolumn (Kol. 2). Ludvika var sådan station till 1969, då elektriskt
ställverk installerades.

Det s k fria spårvalet (Gå in utan vidare med signalbildens sth) infördes generellt i
1979 års Säo. Förut hade det förekommit bara på stationer med vissa ställverkstyper och då markerats särskilt i tdtbokens kol. 2. Nu blev förfarandet enhetligt och kol. 2 och 3 (Spårnummerangivelsen) i tdtboken slopades.

Tack Kjell för detta och andra mycket faktafyllda svar om infrastrukturen på våra SJ och fd EJ stationer!

Stationsnamnet stavades Åsheda till 1914.

Ställverket visar signalskyddet för plankorsningen smalspår/normalspår (Västra
stationsänden): Fyra semaforer (Röda vevar). Alltså jämngammalt med normalspåret och tillverkat av välkända tyska Jüdel. I vart fall normalspårsdelen var i bruk till 1993, då ett enklare reläställverk ersatte.
Med 79 år borde Jüdelställverket ha blivit ett av landets äldsta: Samma fabrikat i Landeryd blev 75 år (1906-1981).

Blev inte ställverket i Sandared allra äldsta av Jüdels, 1905-1991 enligt Per Forsströms sammanställning, ungefär lika gammalt som Skillingaryds när det slopades. Men ställveken i Smålandstenar och Torup kommer att bli äldre än så....

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Åseda 1972 och 1984. (Bana)

Åseda 1981 (bild)