Var inte Storängen ensam omformare/likrikatre på 1500V-(1350 V)tiden. De andra kom väl till när spänningen sänktes?
riktigt, när jag kollar så var östervik avsedd för matningen till stationerna (6 Kv) och henriksdal hade ett väl motiverat frågetecken:-) Den ståtliga tegelbyggnaden är ju bevarad och är/var numera snickeri.
Halvågslikrikteren var principiellt en diod så det vore helt rätt, men slogs så gott som omedelbart ut av dioden när den kom.
skälet torde vara att det glasinneslutna kvicksilvret var minst sagt känlsigt för skador.
hur det satt i tåget vete gudarna, så det var därför jag trodde att det nog var selèn-varianten.
de var inte åldringsbeständiga utan torkade ut på max 10 år så det finns nog inga kvar idag som fungerar.

håller med om reaktor-lösningen men om det satt på vagnarna vågar jag mig inte in på

i brist på dokumentation kan vi nog bara sia om hur det såg ut, jag har bara hört grannen i saltis svära över svårigheten att demontera det vid skrotningen -76 (då dom troligen inte längre var i drift utan bara satt kvar)

Spänningen lär ha varit dålig då det 6Kv-nät som gick parallelt med linjen
påverkade.

Framför allt kul med lite arkeologiska elektricitets-tankar på forumet, eller hur:-D