Vad jag har förstått talar äldre litteratur om vikten av tätat stål. Dock med dagens stränggjutning och övriga framsteg är nog otätat stål mycket ovanligt. När det gäller duktilitet (töjningsegenskaper) så påverkar den inte utmattningen nämnvärt. I detta fall om det inte fanns korrosion hade ett höghållfast material klarat utmattningen bättre där det inte fanns svets. Om sprickan har börjat i kanten av svetsen är inte styrkan på materialet av någon större vikt. Problemet med enklare material typ 1330 och 1430 är att det kan vara otätat i teorin. När vi på ULJ skulle tillverka takstag till Thor var det också en jakt på material och det slutade med Polsk stång. Finns det någon tolkning av regelverket eller går alla på tradition? Att Polskt material skulle vara bättre än valsad stång från Boxholm/Smedjebacken har jag i praktiken svårt att se.
/Anders

Mina kunskaper om metallurgi är tyvärr mycket begränsade.
Vet bara att när Tyskarna höjde panntrycken och började använda höglegerat stål i pannorna så fick man stora problem med sprickbildningar.

Dag B