T-semafor i Tule är inte fel med tanke på att en sådan stod där fram till 1927 då anhalten klassades ned, dvs fasta uppehåll upphörde. Sedan satt SlRJ upp en skivsignal och denna byttes sedermera ut mot plåtstins. Men då är vi inne i skiftet 40-50-tal. Det diskussionen handlat om är huruvida det ska vara en träsemafor eller en fackverks dito. Det blir det sistnämnda, något som fanns i Hesselby, Källunge och Bäl på samma linje från i alla fall 30-talet. Om det funnits en fackverksemafor i Tule eller ej är inte 100% klarlagt men det troligaste är att det inte gjort det. Så det handlar inte om något som aldrig funnits utan tidsepoker igen. Men där blir det ju hårklyverier kring något man aldrig kan komma fram till till 100%. Källorna är förvirrade eftersom skivsignaler kallas semafor ibland, stoppsignal ibland, bilderna visar vinklar där signalen inte syns, folks minne sviker etc. Att visa en fackverksemafor med ställbock på en f d SlRJ-anhalt är historiskt inte fel och ska man vara fundamentalist tycker jag att man ska vara det över hela linjen. I så fall ska tegeltaket i Tule tas bort -liksom träsemaforen i Hesselby eftersom vi har GLC-magasinet från 1939 i behåll och bytas mot fackverksemafor och så vidare i all oändlighet. (Nej, vi ska inte byta plats på semaforerna!) Vi föredrar att ha hängslen och livrem och håller oss till en på banan helt korrekt semafor som huvudsignal och kan leva med att vi inte är 100% just på den detaljen. Är det fundamentalistiskt korrekt att klassa upp Tule till station utan att ha huvudsignal? Det hade stationen ju när det förekom fasta uppehåll? Jag tycker dessutom att det finns ett värde i att visa att utvecklingen gick framåt och att en bana som SlRJ inte var så primitiv som vissa tycks tro. Även de små anhalterna på SlRJ genomgick förändringar, vilket för övrigt gäller även grannbanan KlRJ. På båda dessa banor förekom T-semaforer med föreglade växlar vid anhalterna. Att däremot börja hålla på med ljussignaler i Tule som garanterat inte funnits på SlRJ utanför Romas infartssignal vore att tänja på gränserna. Tycker jag. Men återigen, vi hamnar i gråzonen där åsikterna tar vid.

Jo, vi har under förstudien gjort en riskanalys som kommit fram till att huvudsignal av siktskäl är att föredra på platsen. Att sköta signalering vid tågmöten utan huvudsignal är inte helt lämpligt (och skapar ett jädrans springande alternativt fler inblandade). Växlarna kommer dessutom att vara låsta med K-lås vid obemannat.
Ante