En anekdot om ett vagnsrenoveringsdilemma (Historiskt material)
Jag tycker att jag känner igen diskussionen från en museibana nära mig. Precis som där kommer detta inlägg att leda till en evig diskussion utan slut. Det finns givetvis inget svar på frågan utan det är upp till styrelsen att fatta beslut efter bästa förmåga. Vad man än gör så blir en del missnöjda, andra belåtna och den stora majoriteten håller tyst.
Tur att exemplet är hypotetiskt! (?)