Som tidningsredaktör och projektledare inom GHJ har jag ett och annat att säga om detta. När jag aktiverade mig 1996 var läget ett annorlunda än idag. GHJ nämndes överhuvudtaget inte när man pratade om 891-föreningar och internt fanns en uppfattning att man inte skulle gå ut med så mycket ’för tänk om vi inte kan göra det vi sagt, det skulle vara illa osv...’ Kontaktytorna utåt var mycket få och små men så hade det inte alltid varit. GHJ var mycket aktiva inom MRO i början och många såg föreningen som ett spännande projekt i begynnelsen. Sedan när allt verkade stanna av var det nog många som bara väntade på att vi skulle kasta in handduken. Internt var det lite av samma sak. På 70-talet hade Spårstumpen (vår medlemstidning) regelbundet skrivit om vad som hände men detta försvann gradvis på 80-talet.Som passiv medlem visste man inte alltid särskilt mycket om vad som egentligen gjordes. Jag glömmer aldrig när jag kom till Hesselby 1994 och trodde jag skulle åka tåg efter motorlok och fann att Cementa var i trafik! Jag hade ingen aning om att loket ens var kördugligt!

Vi satte upp vissa mål omkring 2000:
1) Vi skulle ha en fortsatt hög klass på medlemstidningen.
2) Vår förening och dess verksamhet skulle synas bättre än hittills både internt och externt.
3) Vi skulle på sikt skaffa en hemsida som skulle komplettera tidningen som infokanal.

Det första jag gjorde när jag blev chefredaktör för Spårstumpen var att införa en regelbunden sida, ’Hänt vid GHJ 200X del XX’ i varje nummer. Här skulle det gå att se vad som gjordes. Dels för att våra medlemmar skulle få inblick men också för att stävja snack om att inget hände. Det andra var att börja prata utåt om föreningen. På Postvagnen började jag tjata om minsta grej som hände i Hesselby, mest för att visa att vi fanns. Det var att arbeta i uppförsbacke. Efter ett par år nämndes vi fortfarande inte ofta. Folk kom fortfarande fram på Hjulmarknaden och frågade om det fanns tåg på Gotland. Ofta brydde de sig inte om att höra svaret. Men vi stretade vidare. Ett problem var dock att vi inte hade någon hemsida värd namnet. I flera år hade vi en hemsida som innehöll årets tidtabell och en kort info. Inte förrän 2003 dök det upp en webmaster som ville åta sig saken och det visade sig vara en lyckträff. Daniel uppdaterar i princip en gång i veckan. Det har gjort att vi fått en regelbunden läsarskara på hemsidan.

När sedan våra projekt dragit igång har vi sett till att berätta om vad som pågått, både här i detta forum och på vår hemsida samt i lokalpressen. Vi vill att folk ska veta vad vi gör. Idag får vi glada tillrop från många håll och vi nämns. Det känns bra men det ligger hårt arbete bakom detta, det är inte så att vi glassat oss in en elitklubb utan vi har haft en strategi vi har hållit oss till i många år och nu börjar vi se resultat. Bra så.

Intresset utifrån kan nog sägas komma ur att vår förening upplevs ha förnyat sig. Jag tror inte man ska stirra sig blind på var man ligger och hur man tar sig dit eller inte. Frågan är snarare om besökaren förväntar sig något nytt spännande eller inte. Vi har länge fått höra att det inte är någon idé att åka till Gotland för att åka tåg, det fanns ju andra banor med längre och fler tåg på fastlandet! Nu får vi höra både från gotlänningar och folk från det fasta landet att det nog är läge att komma till Dalhem för det finns nytt att se. Det är rätt avgörande, man måste hela tiden jobba för förnyelse och tala om vad som händer. Om man inte når ut, kanske ska man då fråga sig om man informerat på rätt ställe eller på rätt sätt? På samma sätt är frågan om favorisering felställd. Jag tror att de föreningar som syns har hittat rätt kanaler, rätt form, har ett visst kunnande, följer vissa strategier som funkar bra och har folk som jobbar med saken. Hur många gånger har Kurt Möller skrivit om ÖSlJ i AoH? Ett klart exempel på att att någon i den föreningen gör detta och får in sin artikel. Jag tror att fler skulle lyckas om man gjorde så...

Jag kan egentligen inte ge några patentråd till de föreningar som tycker de syns för lite. Men att lägga in nyheter här skadar inte. Personligen skulle jag vilja att fler informerade här för jag vill gärna veta vad ni andra gör! (Så du som är informationsansvarig på JTJ, släng in ett inlägg här och berätta vad ni gör!) Att jobba med hemsidan är inte heller fel, att som besökare mötas av ’Gott nytt år 2005’ är rätt avtändande. Det som jag skulle vilja säga krävs är att någon medlem intresserar sig för föreningens informationsbehov och verkligen tar sig an uppgiften.