Låt mig vara (över)tydlig. Jag har inte sagt att fordonshallar är värdelösa. Vi kan argumentera fram och tillbaka om huruvidare fordonshallar ska vara uppvärmda eller inte, men det löser inte kärnproblemet i mitt sätt att se på saken. Det jag argumenterar emot (utifrån personlig erfarenhet) är synsättet att det är bättre att ställa något i en hall i väntan på att man (kanske) har resurser till en revidering om X år i stället för att fatta beslut om att avveckla (och i en del fall skrota) fordon som man inte kan ta hand om inom en rimlig framtid.

Ni som läser här någorlunda regelbundet kanske minns att jag var inblandade med Port Line projketet i England. På följande länk kan ni se vad som hände med det loket - och varför.

http://www.southern-locomotives.co.uk/portline-preservation.php

Detta är ett exempel på den typ av prioritering som vi så ofta (för ofta i mitt tycke) inte gör. Det var inget roligt beslut - men alternativet var (och kanske fortfarande är om inte nuvarande ägare klarar revideringen :-( ) en resa till skroten.

Dett är en aspekt av föreningsliv som vi ofta glömmer - hur ska vi förklara och motivera beslut om prioriteringar för dom som är berörda, som kanske ser "sina" fordon inställda i en hall i väntan på bättre tider medan dom ombeds hjälpa till med något annat som är viktigare för föreningen som helhet. Detta är en svår aspekt av ledarskap i föreningar, och för många av oss är dåliga på just detta. Allt för många av tvisterna som en del föreningar lider av och som kommer upp i diskussioner i detta forumet har sina rötter i problem av denna typen. Visst kan en del av oss bli bättre på att motivera och förklara - man andra måste också acceptera att prioriteringar ändras med tiden, och den inriktning som dom var inställda på kanske inte är aktuell längre.