Man lär sig alltid mer, att det fanns så många bredspåriga 4-2-4.

Inte helt lätta frågor.
Som boggins uppfinnare brukar väl Jarvis räknas, detta på ånglok redan på 1830-talet. Detta var i USA där man behövde flexibla fordon för att ta sig över det dåliga, klena spåret.

Loket på bilden ser ju ut att ha riktiga boggier, för att kunna alls hålla sig på spåret bör de väl ha fasta centra. Men axelavståndet är ju jättekort, klart mindre än spårvidden och med den tidens dåliga kontroll avv boggins rörelser brukade det ofta medföra att boggin lätt fladdrade och riskerade att spåra ur.

Boggier är svårt att få bra kontroll på, lite för många frihetsgrader. Notera att SJ byggde Cc-lok ända fram till 1903! Detta lok har alltså ingen riktig boggi där båda axlarna kan styra i kurvor utan bara en stjärtboggi där endast axel 1 styr.
SJ konstruerade väl inget eget lok med boggi förrän B-loket kom???
SJ första lok med boggi var väl T-loken från USA och dessa fick ju sedan klart stor inverkan på den fortsatta utvecklingen.

Med ångbromsen var det säkert som med boggin att man provade tidigt men det tog tid innan konstruktionen slog igenom.

Dag B