Inför banbygget köpte Limedsforsen-Särna J (LiSJ) ett antal tyska grusvagnar som såldes till CHJ där de ombyggdes till Oss.

Någon gång på åttiotalet fotograferade och mätte jag upp en sådan vagn i Klippan. Den hade fem stolpar per sida och plåtlämmar men trägavel mot bromsplattformen à la NBJ Mss-vagnar.

Tyvärr har både foton och måttskiss "försvunnit" så om vagnen finns kvar kommer en senare skåneresa att omfatta ett besök i Klippan i och för förnyad dokumentation av denna intressanta vagntyp.

Olle Sundström

Jodå, vagnen som enligt ramstans ska vara fd CHJ Oss 528 (Görlitz 1924)/SJ Os(u) 10557, upptäcktes av undertecknad utanför Elektrokoppar i Helsingborg 4 juli 1977 tillsammans med ett stort antal andra korta vagnar av dåvarande Os-typ med som det visade sig lite olika bakgrund, vilka hade köpts från SJ i mitten av 60-talet för den dåvarande transporten av koppartackor från oceanhamnen i Hälsingborg till tråddrageriet i industriområdet i höjd med dagens pågatågsdepå Raus. Möjligen har vagnens bromsutrustning demonterats i samband med denna försäljning? Det borde ju framgå av Str 77 om det fanns mer än bara skruvbroms, men jag har inte kollat.

Enligt Str 77 fanns den med mellan 1946 och 1959. Den hade då bara dubbel skruvbroms med bromsplattform och tryckluftledning, alltså aldrig någon tryckluftbroms. Den verkar ha haft typiskt tyska dubbla hängjärn till bromsblocken av de kvarvarande enkla fästöronen i tvärbalkarna att döma. Längd fästbult till mitt på hjul ca 740mm. Den "byggdes om" till fortfarande rödmålad tjänstevagn 1959, och är märkt Tjv 822 10 Bs, var nu detta kan ha varit? Hos CHJ byggdes den tydligen om 1935 från grusvagn litt P4 nr 470 till Oss 528. Fick sedan hos Elektrokoppar deras internnr 110 och fick sista revision, troligen hos godsvagnsverkstaden i Helsingborg, 15/6 1975. Vikt enligt ny märkning 6,72 ton, troligen tidigare 8,40 ton med broms och plåtlämmar kvar. Då den levererades på 20-talet bör ju besiktningsbevis som beskriver dess ursprungsutförande finnas i f d Vägverkets arkiv, vilket väl numera finns hos Riksarkivet i Arninge, men under vilket koncessionsnummer som dessa handlingar är sorterade under?

Dessa vagnar ska då ha efterträtt ett antal av ännu äldre typ, troligen då övertaliga betvagnar (litt I/J) som det vore intressant att få veta mer om f ö. (Någon?) Denna vagn och ett antal som det då såg ut intressanta vagnar skänktes därefter till dåvarande HVJ, dvs veteranjärnvägen FVJ och ställdes upp på ett annat industrispår under ett par år innan de kunde dras till Klippan efter föreningens flytt dit ca 1980. Under tiden kunde de också identifieras m h a de ofta svårlästa ramstansarna och SJ Str 77 som då kunde ge deras bakgrund. En del vagnar med ursprung hos t ex BJ och GDJ kunde senare återbördas till sina forna hemtrakter medan ett par, däribland alltså denna, visade sig ha skånskt förflutet. En annan som valdes ut på måfå visade sig nämligen vara en 1913 Arlöf-byggd f d betvagn litt I3 från HHJ, Helsingborg-Hässleholms jvg, dock i skick som ombyggd med plåtlämmar till HHJ Os 794/SJ Os 39879. (Där åtminstone jag själv undrar om HHJ utförde denna ombyggnad eller om det var SJ. Någon här som vet?)

Vagnen övertogs 1940 som HHJ Is 794 av SJ och ommärktes under 1941 till Is 39879. Under 1946 ombyggd/omlittererad Os 39879.

Dessa båda skånska flakvagnar finns fortfarande kvar i orenoverat skick inte långt ifrån där de observerades på 80-talet, fast nu förmodligen lastade med sliprar av olika kvalitet.
HHJ 794 tycks f ö vara en systervagn till den 1914 också i Arlöf byggda LBJ I4 36, som i fortfarande ej ombyggt, men tyvärr "befintligare" skick, kan återfinnas i FVJs vagnpark i Ljungbyhed. Den fick man från Malmö frihamn, också i slutet av 70-talet, även det en innehavare av ett stort antal godsvagnar av äldre typer, där flera idag har fått nya ägare i museibranschen.
Vill man besöka FVJ i Klippan är man välkommen men bör höra av sig i förväg för att vara säker på att kunna komma in utan att gå på spårområdet, då Trafikverkets nya staket omfattar även FVJ-området, dock med låst körgrind för vägfordon dit.
/CEO, stundom fordonsinventerare mm