I en kondensor i en turbinbåt finns/fanns tusentals tuber och i allmänhet var det tätt och inget sjövatten kom in i kondensatet.
En gång har jag själv varit med om kondensorläckage. Läcksökningen tillgick så att locken på sjövattensidorna lossades och svängdes ut. Sedan vidtog torrblåsning av tuberna och torkning av tubgavlarna. Under tiden hade ångsidan fyllts med kondensat och visade sig nu inget läckage sattes en kork i varje tubända.
Efter 12 timmar eller så togs kork efter kork bort för att finna den tub som var läck.
Vi lyckades, men en av mina bröder var med om att göra flera fruktlösa försök att med den metoden hitta läckan. Båten hade två pannor och de körde med en panna till dess att max tillåten salthalt uppnåddes. Under tiden hade den andra pannan tömts på sitt vatten och fyllts med kondensat och den pannan övertog ångproduktionen.
Då gällde det att evaporatorerna fungerade problemfritt.
De kom så småningom in till Singapore där de fick hjälp med läcksökningen.
Den läcksökningen tillgick så att i avloppet från en vakuumsugare sattes en känselkropp varefter det sprayades en gas på tuber och tubinfästningar. När gasen sögs in i läckan och ut genom vakuumsugaren signalerade instrumentet som var kopplat till känselkroppen.
I mitten på 1960-talet var det "Hi-tec".
Ombord fanns normalt ett par jättestora säckar med kork.
Hörde på den tiden om en förstemaskinist som kom flygande ut till en båt med kondensorproblem och hade med två jättesäckar kork i bagaget. Det bagaget vägde i alla fall inte så mycket.