Malmbanedriften har förändrats mycket sedan SJ lämnade över verksamheten till MTAB. MTAB har när det varit läge satsat konsekvent på kraftigare lok och vagnar för större laster. Tågen har blivit längre. Samtidigt har Banverket/Trafikverket ökat de tillåtna lasterna väsentligt, framför allt axellasterna och därmed tågvikterna, men också genom mötesspårsförlängningar i behövlig omfattning. Gamla spåranläggningar, framför allt korta sidotågvägar, har mycket väl kunnat slopas utan att det skadat den önskade kapaciteten. Det finns det ingen anledning att beklaga; stora investeringar som inte gör någon form av nytta ska man låta bli att genomföra.
Det förefaller som om kapaciteten just nu är ganska väl avvägd gentemot LKABs och andra trafikföretags behov på malmbanan. Och det är, som jag säger i annat inlägg, inte så omöjligt att punktvis öka kapaciteten om det skulle behövas. Ett steg kan ju vara att förlänga mötesspår på stationer som just nu har kvar gamla för korta sådana.
Nog är det på många håll i landet som BV och TrV har tagit bort eller sänkt kapaciteten. Inte bara på f d TGOJ och BJ. Tänk bara på alla de anläggningar för lokal godstrafik som funnits tidigare. Eller på outnyttjade mötesspår sedan trafiken lagts om eller börjat fjärrstyras. Man kan naturligtvis gråta en skvätt över det, men alternativet är ju dåligt meningsfulla investeringar och/eller underhåll som behöver göras på andra ställen.
Sven B