Vad gällande hur lyckade de var så har jag en tysk källa som säger att "efter att det första loket varit i drift åtta månader och helt motsvarat förväntningarna beställdes nummer två som numera är i tjänst på tillfredställande sätt".

Skriften kan dock vara färgad av tillverkarens åsikter ;-)
Vi kan väll konstatera att väldigt få lok med kombinationen Pielocks överhettare och Lentz ventilstyrning har överlevt in i modern tid. De tenderade att försvinna ganska fort.

/Olof

Hela affären var så ytterst pinsam för järnvägsförvaltningen att man betalade Motala att helt proforma överta loken (för att skrotas) och sedan 1913 leverera två tanklok med samma nummer MYJ 34-35 (senare SJ S6). Detta för att misslyckandet inte skulle synas så mycket i bokföring och förvaltningsberättelser.

Som BD antydde så hade lokens dels Pielocks "överhettare" (syns mitt i rundpannan). Samt en tidig version av Lentz ventilstyrning (en fram- och återgående stång med klackar på som lyfte sliderna.

Båda kanske fungerade till att börja med, men ingen av dessa konstruktioner hade förutsättningar att fungera i längden, samt näst intill omöjliga att underhålla.
Provade var för sig på andra lok var nog illa det och i kombination var det en mindre katastrof.

Dag B