I början bestod kontaktskenan av aluminium. Då hade man två strömavtagare uppe. Någon gång på 1940-talet tror jag att BJ började använda kolslitskenor. Detta fungerade bra och även SJ började med kolslitskenor. Man kom då fram till att endast en kolslitskena räckte.
Det pågick också utveckling av både kontaktledning och strömavtagare för att undvika att kontaktskenan studsade vid högra hastigheter.