Röd märktavla vid Blickan och andra ställen (Fordon: motorvagnar / dressiner)

av Ulf Pålsson, Tuesday, November 06, 2018, 16:26 (1970 dagar sedan) @ HJP

Platsen hette väl på den tiden Blickan och var en s.k. krysstation utan resandeutbyte.
Denna hade röda tilläggstavlor på in och utfartsignalerna i båda riktningarna på båda spåren och fick endast passeras vid rött på särskilt medgivande från fjtkl(om jag minns rätt) - - -
tobbe


Dessa krysstationer hade inga utfartssignaler. Det var orsaken till den röda tilläggstavlan. Man kunde ha ett mötande tåg mot sig, p.g.a. t.ex. enkelspårsdrift.

Det var 1973 som man i trafikreglerna (säo) införde att infartssignaler vid s.k. krysstationer skulle ha en röd fyrkantig märktavla i stället för den vanliga gula fyrkantiga märktavlan.

Krysstationer var, som redan nämnts, stationer (nu: driftplatser) på dubbelspår, bestående av endast spårförbindelser mellan uppspåret och nedspåret och där det saknades utfartssignaler (nu: mellansignaler). Av huvudsignaler fanns det endast infartssignaler från de fyra anslutande spåren på linjen och motriktade blocksignaler vid stationsgränsen (nu: utfartsblocksignaler).

Benämningen ’krysstation’ innebar inte nödvändligtvis att spårförbindelserna var i form av en ”kryssväxel”, alltså en spårkorsning och fyra enkla växlar, utan i allmänhet fanns det två vanliga spårförbindelser med vardera två enkla växlar.

Vid denna tid var det tillåtet att – även på en station som skulle vara bevakad för tåget – passera en infartssignal i ”stopp” utan medgivande av tågklareraren (tkl), om föraren trots upprepade försök inte hade kunnat komma i kontakt med tkl inom 15 minuter. Trots att körning in på stationen då skulle ske i princip i krypfart, var detta naturligtvis förknippat med en viss risk, som dock – när regeln tidigare hade införts – ansågs vara acceptabel.

När fjärrstyrda krysstationer tillkom i slutet av 1960- och början av 1970-talet, tänkte man att det var större risk att passera en infartssignal på en sådan station än på en station i allmänhet. På en krysstation kunde det, som HJP skriver, komma ett motriktat tåg som inte skulle stoppas av att en motriktad utfartssignal gick till ”stopp” när det egna tåget utan medgivande passerade infartssignalen. Man kom fram till att passage av infartssignal utan medgivande helt borde förbjudas vid krysstationer, och det ledde till skapandet av den röda märktavlan. Denna betydde alltså för föraren ungegär ”den här infartssignalen får aldrig någonsin passeras i ’stopp’ utan medgivande av tkl”.

Under årens lopp växte en uppfattning om att riskerna med regeln om passage av infartssignal i ”stopp” på bevakad station utan medgivande av tkl nog inte kunde accepteras. Detta ledde 1994 till att trafikreglerna (säo) ändrades så att den möjligheten slopades; från då krävdes det alltid medgivande att passera infartssignalen i ”stopp” på en bevakad station. Därmed bortföll behovet av den röda märktavlan, och de röda som fanns byttes successivt ut mot vanliga gula. Det fanns en övergångsregel som ända fram till 2009 medgav användning av röda märktavlor, men jag skulle tro att alla i praktiken var utbytta i slutet av 90-talet eller senast i början av 00-talet.

Även på Roslagsbanan och Saltsjöbanan användes röd märktavla (1981–1996 på RB och 1993–1998 på SB), med betydelsen ”får aldrig passeras utan medgivande”. Dock var det här inte fråga om krysstationer. På RB fanns röd märktavla vid en inre infartssignal vid Stockholm Ö, och på SB vid infartssignalerna till de s.k. växelstationer (Nacka växel, Järla växel, Storängens växel, Duvnäs växel) som bara bestod av växeln mellan enkel- och dubbelspår och vars infartssignaler också fungerade som blocksignaler för (kontrollerade) den bortomliggande blocksträckan.
/up


Hela tråden: