Ett inlägg tidigare om “ett s.k. hjälptorn” fäste min uppmärksamhet på något som jag inte har stött på tidigare i den formen och funnit den vara rätt intressant. I samband med detta vill jag, innan jag glömmer det, visa på denna länk www.eber.se/torn/jvg/se.htm som jag nyssens stötte på. Där ser man en massa vattentorn för järnvägen. Däribland ser man exempel på det som tydligen, det stod i bildtexten, kallades för hjälptorn i Herrljunga.

Här är några fler:
http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KDAE06860 Storvik
http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KDAE05483 Mjölby
http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KDAA12993 Stavsjö
http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KDAE00882 Stavsjö
http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KADA00383 Nyköping
http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KBAA05453 Vagnhärad
http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KBIA08314 Okänd plats
http://www.eber.se/torn/jvg/se.htm#hallsberg Hallsberg

Flera av dem har cisternerna uppsatta på ganska höga torn i betong http://www.jvmv2.se/forum/index.php?mode=thread&id=212793 . Om man tittar på stommen så har man lagt ner en hyfsad möda på de triangulära voterna (trianglarna i hörnen) samt de böjda undersidorna på utkragningarna där uppe. De fyra benen lutar och avstyvningarna (de horisontella) halvvägs upp lutar (i sidled) svagt i samma grad. Voterna är inte heller i samma liv som pelarna. Allt detta krånglar till utsättningen och bygge av formarna. Allt följer med benens lutning. Jag tycker att det ger ett ganska elegant intryck. Men dyrt och jobbig produktion, särskilt där det krävs svängda formar.

Flera frågeställningar kan man få fram här.

Varför byggdes dessa torn med så påkostad utformning och därmed dyrare byggkostnader? Att många förfaller nu beror ju på nerläggningar och upphörd ångdrift. Vilka var bevekelsegrunderna för deras tillkomst? Var det Andra världskriget, eller det Första, som triggade det hela? Byggdes betongtornen enbart för kriget/krigen? Var det långa sträckor mellan de ordinarie vattentagningsorterna? Kraftiga stigningar i närheten? Under kriget gick många turer med kopplade lok som väl krävde mer vatten. Andra, mer etablerade orter som Älmhult, kanske ansågs ha otillräcklig eller otillförlitlig kapacitet. I Storuman, som jag kommer från, skulle man för tysktågen ha två koleldade lok tillgängliga. Det dög inte att de drogs med vedeldade lok. Storuman hade inget liknande torn.

Således en hel mängd frågor. Man kan tro att det var en större kampanj för att få fram betongtornen som borde vara dokumenterad på något vis. Vilka stod för konstruktionen av tornen? Att många torn är rätt höga beror väl på “”platta omständigheter”” på respektive ort.

Som gammal betongkille ser jag det som en udda företeelse som gärna får förklaras av insatta personer. Jag har inga möjligheter att rota i detta, men visst vore det intressant om någon kunde forska lite i arkiven efter spår (!) från aktiviteterna kring dessa vattentorn med sina eleganta ben.

Då jag tidigare inte har funderat särskilt mycket kring vattentagningsanordningarna är mina tankar inte särskilt genomtänkta och därför kanske inte särskilt relevanta.

Jag tackar på förhand för eventuella svar eller andra rektioner.

Hälsningar
Jan Sandgren