Följande har jag skrivit på SÅS FB-sida som en kommentar på inlägg om när ångloket SSnJ 7 ska flyttas till friluftsparken Torekällsberget i Södertälje för statisk uppställning där. Enligt i varje fall tidigare planer då tillsammans med BJ K 36 från BJs. Som vanligt i mina inlägg är det fenomenet jag i första hand vill uppmärksamma, så ingen förening ska behöva känna dig onödigtvis utpekad ;-):

Pyramidalt 1960-talstänk bakom detta, egentligen: Man ställer upp ett par ”fina gamla ånglok” i en hembygdspark för ”minna om svunna tider”. Ett par lok som inte har nåt med –i detta fall- Södertälje att göra: Ett är ett tanklok från Saltsjöbanan, det andra ska (väl?) vara eller bli ett äldre tenderlok från BJ. Men som är hyfsat ovanliga och unika även på nationell nivå.

Men visst; dom är ”tillgängliga” och –jämfört med vanligare förekommande B, E2 och andra större tenderlok- lättare =billigare att transportera. Fast dessa hade varit mer representativa för Södertälje då. Men vem bryr sig, ånglok som ånglok?

Och den typen av ”tänk” medförde ju ändå att vi några decennier senare hade fordon att ta hand om =renovera och få i gång t o m. Så nu kanske vi gör en tjänst åt framtidens ”gammeltågsvänner”?

Men ändå: Detta skulle ju vara ett kriterium för Centrala Anslag att användas till: Två så pass unika fordon som dessa ska inte behöva stå och (mer eller mindre) förfaras, varken i Bergslags Lärje, i Västberga eller på Torekällsberget. Men vad gör man när ingen vill och kan?

/ L G

BJ K 36 är ju inte helt unit då ett systerlok (K 27) finns på järnvägsmuseet. En skillnad är dock att 27 är ett Beyer-Peacock-tillverkat lok medan 36 är tillverkat av Motala Verkstad.
För K 27 finns vd jag vet inget intresse att driftsätta loket trots att det kanske kunde vara en trevlig dragare för Nynäspendeln. Dock har jag för mig att loket saknar tryckluftsbroms vilket gör det mindre intressant som trafiklok. Så det lär nog bli stående som det är. Kanske kan man någon gång koppla det med ett annat lok med oljetrasor i sotskåpet som man gjorde med Kd 390.

Att BJs 'lånar' ut K 36 är nog i sämre skick än K 27 om man får tro BJs hemmasida. Tubsatsen körd, lagrena ursmälta och hjulringarna utslitna. Men det har åtminstone tidigare haft tryckluftsapparater. BJs har nog ingen nytta av loket för sin trafik och den enda 'nyttan' hade nog varit som reklampelare. Grundtypen sexkopplade godslok har passerat Södertälje många gånger, då i form av SJ litt F, G & H. Så helt fel är det nog inte. Långsamma godstågslok har idag mycket liten användning hos föreningar som kör på Trv's spår. Att ha ett extra lok igång för att visa litet liv med växling är nog dessvärre en lyx som få föreningar kan kosta på sig (så mycket bättre att det finns de som ändå gör det). För BJs del kanske N3 67 har högre prioritet då loket orkar dra fler vagnar även om hastigheten är låg. Och där har vi ju ett problem att inget av de båda bevarade loken (det andra på HC i Hillerstorp) är i speciellt bra skick. Det kanske vore bra om järnvägsmuseet tog sig an något av loken innan de är hopplost bortrostade, jag tror HC-loket far mest illa.

SSnJ-loket lider av samma problem, Det är litet, långsamt och med mindre förråd än K 36. Det hade kanske passat bättre till Nynäspendeln än K 27 men museet har andra projekt. MaVJ 1 i Nynäsgård lider av samma problem och till skillnad från SSnJ-loket har det aldrig haft tryckluftsutrustning.

SSnJ 7 är har dock likheter med NrSlJ 8-9 så litet Södertälje-koppling kan man ju åtminstone låtsas finns. Annars finns ju fd NOJ 12 i Eskilstuna, en loktyp som fanns i två exemplar på NrSlJ. Det vore bra om Munktellmuseet tog bättre hand om det, det är sista exemplaret av Munktells serieproducerade ånglok som fanns på ett flertal banor runt om i landet.

Även vagnparken på Torekällsberget har nog ytterst liten koppling till Södertälje och såvitt jag vet är ingen tillverkad av Vabis. Kockums är nog den största leverantören av dem. Bo7 1170 gjorde dock tjänst som värmstuga i Tomteboda så koppling till Stockholms län har den ju vilket fler haft.

Förhoppningsvis har Torekällsberget högre undehållsambitioner än de många kommuner som tog över ånglok som 'denkmal' en gång i tiden. Många av uppställningsfordonen har dock kommit att överleva och i flera fall blivit driftsdugliga senare, vilket nog inte hänt om SJ själva fått bestämma en gång i tiden.