Och så är ju administrativa gränser såsom kommungränser och länsgränser för de sanna byråkraterna betydligt mer svårgenomträngda än murar. Att Stockholms stad drev spårvägstrafik i Solna & Sundbyberg så länge borde ju nästan varit omöjligt.
Glöm inte bort att Stockholm vi denna tid inte ingick i Stockholms län utan var kopplat till överståthållarämbetet.

Det har väl ingen större betydelse - de statliga intressena tycks ha spelat en mycket ringa roll i förhållande till stockholmspolitikernas vilja i allt väsentligt. Vet inte varför men tror att det mycket var en fråga om personkemin och rangordningen i partileden.

För övrigt gick ju redan den första hästspårvägslinjen över stadsgränsen och in i Solna, om än på mark som ägdes av Stockholms stad.

Fast det är en väsentlig skillnad att hästspårvägen var ett privat företag. Det är en annan sak med en kommunal verksamhet i grannkommunen.

Och den var lönsam. Det kan ju vara av intresse i sammanhanget att spårvägstrafiken i Stockholm länge var lönsam och en kassako för staden. Man kunde alltså bygga ut till Solna och Sundbybrrg och få en bra affär. När Wallenbergsfären för runt 100år sedan erbjöd sig att bygga tunnelbana i Stockholm var det på villkor att man fick ta över de lönsama spårvägarna.