Jag kanske är ute och cyklar lite... Men är det inte så att spolpluggen sitter ingängad i en bussning som i sin tur är ingängad i pannplåten? Förefaller som en rimlig konstruktion då spolpluggen antagligen skruvas i och ur med jämna mellanrum. En sådan behanling skulle nog inte en gänga direkt i den "tunna" pannplåten gilla.
Och om jag har förstått situationen rätt så är gängan i själva pannplåten samt bussningens UTVÄNDIGA gänga OK. Problemet är att bussningens INVÄNDIGA gänga är "uppäten av pann-trollet". Det borde således räcka med att tillverka en ny bussning och montera den utan att plocka fram svetsen.

Dock kvarstår problemet med val av gänga...

Kommentarer tack :-)

Gammal praxis var att gänga spolpluggarna direkt i pannplåten.
Förbättrad variant blev sedan att ha bussning i plåten som du beskriver, minskar slitaget.
Senare bestämmelser för nykonstruktion har varit att man inte alls skall gänga direkt i plåten, den är för tunn. Alldeles särskilt i hörnen där du knappt får några sammanhängande gängvarv alls.
Alltså bör bussningarna svetsas fast även vid reparationer. Men som KM säger så får man vara försiktig med värmen, det är lätt att bussningen drar sig otät.

Fettar man in pluggarna med grafitfett (Glansolin) varje gång de sätts i så är det ingen risk för rostskador i gängan. Däremot skall man inte dra pluggarna hårt, det är lång gänga som tätar. Hård dragning ger midja på pluggen som senare ger tätningsproblem.

Fundering: idag bör det vara ganska lätt att skära invändig konisk gänga i en NC-maskin. Men hur vanliga var svarvar tidigare med maskinmatad ställbar toppslid som man kunde skära gängan med?
(Utvändiga koniska gängan går ju att skära i en vanlig svarv med sidoförskuten dubb.)

Dag B