Utmärkta o sakliga redogörelser o tips här...! En detalj till, nej, flera:

Obs. att då konisk yttergänga skärs i vanlig svarv utan konslid ska den snedställda dubben vara lite rundad i spetsen (och smörjas), så att spetsen kan "snedvrida" sej utan motstånd i dubbhålet. Gör därför helst detta med dubbhålsborr som har radie, inte vinklad kant, och inte så djupa hål... Var noga med att dra efter pinolen en aning ifall dubben sliter på arbetsstycket.

I Mariefred har jag rundslipat spetsen på en MK 3 kullagerdubb + en fast
MK 3-dubb till spindelnosen, särskilt för just konsvarvning.

Börja alltid med att fräsa fyrkanten, så får även medbringaren bra fäste under svarvningen. Kom ihåg att medbringarskivan kan behöva extralång pinne -medbringarn pendlar ju lite!! Detta är dock inget problem vid 30-50 varv/min. ... (Undvik gärna att köra ex.vis en spolplugg i nån liten bänksvarv som inte kan varva ner, speciellt om du inte är så van - allting händer så himla fort p g a den grova stigningen; släden bara RUSAR fram.)

O B S även att perfekt gängform lätt erhålls m h a vändskär, som ger den riktiga Whitworth-profilen med rundad topp OCH botten. Vändskär för profil W-11 ggr finns att köpa!! (Ja, för W-9 oxå, i detta fallet - men som jag tidigare sagt borde skåningarna för säkerhets skull gå över till 11 ggr.)

Både C E Johansson och SKF tillverkade förr fint profilerade inner- och yttergängstål (för alla W- och M-stigningar), som är lätta att efterslipa - men det känner nog alla äldre svarvare till redan. Har kan tur kan hitta dessa vid maskinauktioner o d! Dom speciella hållarna för dessa är ställbara, så att man kan trixa med alla möjlig inställningar o släppningar då det handlar om knepiga o svårskurna material - koppar t ex. Försök hitta verktyg för W 11 och 14 ggr/", som är dom vanligaste vid armaturjobb. (SJ-lok hade väl ibland även 10 ggr/" på vissa röranslutningar o annat som tillverkades i Örebro - rätt?)