Smalspåriga personvagnar: NVHJ (del 1) (Järnväg allmänt)

av Johan O @, måndag, juni 24, 2019, 19:53 (172 dagar sedan) @ Johan O

Slopningar
De moderna boggivagnarna från ASJ tar över stora delar av persontrafiken och många av de äldsta personvagnarna kan därför slopas.

Tyvärr är uppgifterna ganska sparsamma från den här tiden, vi har till exempel inga detaljerade fordonslistor för åren 1914-1932 och vagnkort har vi bara hittat för öppna godsvagnar. Eftersom man dessutom byter nummer på många av vagnarna både en och två gånger är det svårt att hänga med i historien.

Uppgifterna nedan är därför i vissa fall mer eller mindre kvalificerade gissningar, men vi försöker förklara så gott det går:

- Samtliga A-vagnar från ursprungsleveransen slopas. Vagnskorgarna rivs och på underredena byggs finkor med samma utseende som de äldsta G-vagnarna. Först ut verkar vara NBJ A 22 som försvinner år 1918, året efter slopas WÅB A 2-3 och år 1920 slopas kvarvarande 5 vagnar.

- Även några tredjeklassvagnar slopas. År 1918 säljs NBJ C 71-73 och WÅB C 35 till Skoghallsverken där de används i arbetartågen till och från bruket.

- Den äldre postvagnsparken tunnas ur och år 1921 återstår endast två vagnar, enligt rapporteringen har båda vagnarna ”stor postkupé” vilket bara passar in på tre vagnar. WÅB CD 83 byggs dock om till N-vagn och därmed återstår endast WÅB CD 82 och HWJ CD 86, varför det är troligt att dessa vagnar är de som överlever in på NVHJ-tiden. De slopade vagnarna blir liksom förstaklassvagnarna ombyggda till G-finkor, med undantaget ovan.

Det är även möjligt att någon postvagn blir ombyggd till personvagn, troligen är det skicket på vagnskorgen som avgör om vagnarna byggs om till godsvagnar eller ej. Det skulle i sådana fall kunna hjälpa till att förklara uppgiften om att HWJ C 52 år 1922 byggs om till G-vagn, en uppgift som annars motsägs av att NVHJ tar över tolv C-vagnar vilket är en vagn mer än samtliga kvarvarande C-vagnar tillsammans...

Vi kan därför egentligen bara konstatera att: Av de 30 äldsta vagnarna överlever 14 st in på NVHJ-tiden, men det är delvis okänt vilka vagnindivider det rör sig om. I fordonslistan nedan återfinns våra gissningar, men även här finns det som synes vissa luckor. Vi hoppas kunna återkomma i ämnet om vi lyckas hitta några hittills okända arkivuppgifter.

Några avslutande bilder
Vi avslutar med några bilder som inte kommit till användning någon annan stans i inlägget, men som vi ändå vill visa.

[image]
Tågmöte i Forsaström år 1902.

[image]
Stationsmästare Larsson i Spångenäs bjuder på kaffe år 1908. Tåget i bakgrunden är troligen för trafiken på linjen Vimmerby-Spångenäs. Personvagnen till vänster är HWJ C 57/58.

[image]
I stort sett samma tåg som på bilden ovan. Tyvärr är inte vår linjekännedom tillräckligt bra för att kunna placera var på Vimmerby-linjen bilden är tagen, men den bör kunna placeras med hjälp av bron som syns. Tåget består av en kalkvagn, två F-vagnar, en A-vagn, HWJ C 57/58 och sist troligen en modernare F-vagn.

[image]
Denna bild är enligt uppgift tagen vid vattentagningsplatsen i Kvistrum norr om Falerum. Det kanske mest intressanta i detta sammanhang är finkan som syns. Det är med största sannolikhet en finka från NÖJ, då inga NVHJ-finkor hade utanpåliggande trästomme.

Fordonslista
Nedan följer fordonslistor för NBJ, WÅB och HWJ. I kolumnen ”Första kända NVHJ-nummer” har vi noterat vad vi kunnat lista ut med hjälp av fordonsförteckningar, böcker och andra arkivuppgifter. Lägg dock märke till att det är första kända nummer, vilket inte nödvändigtvis är det äldsta NVHJ-numret. I många fall är numren för vagnarna okända åren 1916-1932 och vi vet att flera vagnar numrerats om under denna period.

[image]

[image]

[image]

Gula fält är osäkra uppgifter, grå fält är vagnar som bytt nummer eller sålts.

Uppgifterna kommer till stora delar från Riksarkivet, både från Väg & Vattenbyggnadsstyrelsens årsberättelser men även NVHJ-arkivet inklusive dess föregångare.

Det verkar inte finnas någon komplett samling med vagnkort från banorna bevarad, inte heller någon vagnbok. Däremot har vi på Riksarkivet i SJs arkiv hittat vagnkort för banans öppna godsvagnar samt en axelbok för stora delar av den rullande materielen åren 1919-1949.

Vi har även haft skriften om banans personvagnar från år 1963 som stöd, även om det visat sig att några uppgifter i denna behövt revideras efter jämförande studier med andra arkivuppgifter.

I nästa inlägg fortsätter vi som sagt med tiden fram till förstatligandet, samt går igenom vilka vagnar som överlevt både som hela vagnar och som vagnskorgar.

Bilder från Digitalt Museum, Vimmerby kommun och egen samling.

/Johan & Stefan


Hela tråden:

 RSS-feed av trådar

powered by my little forum