....Sedan blev det förstatligande och beredskapsår.
1943 var godstågen numrerade 7401 och 7402.

1950 hade de fått nya nummer; 4201 och 4202. Fortfarande ungefär samma tidsåtgång.

I både 1949 och 1952 års grafer har godstågen nr 7401-7402. 4200-serien tillhörde då fjärrgodstågen.

1958 avslutades persontrafiken och smalspåret till Ödeshög breddades.
Året därpå var godståget återigen numrerat 7401 och 7402; nu dock med tillägget "Z".
Vad stod detta för? Lokomotor? Bevisligen användes ju ånglok en bra bit in på 1960-talet för trafiken.

"Z" stod för planerad lokomotorkörning. Sedan fick ånglok användas vid olika slags förfall.

Det var 1962 som gamla hästholmenbanan blev vut-bana.

Här har jag ett stort glapp i mitt kunnande, ända fram till 1981, då dessa turer benämndes 70825 och 70826, med en väldigt rund angivelse Mjölby - Ödeshög M,O,F 0730 - 1030, och i andra riktningen 1100 - 1400 (?).
Om jag har förstått de beskrivningar som andra, "som var där", givit, så var väl turerna väldigt ungefärliga och kördes när det behövdes och passade in i andra arbetsuppgifter.

Tiderna för planerade vut var ofta avrundade. Men låg ändå till grund för arbetsordningar etc. Ofta ingick vut-körningarna i huvudstationens växlingsarbete. Och fick liksom detta daganpassas till vagnflödet.

Fram till mitten av 80-talet hade Mjölby egen lokomotorförare vars mesta tjänst var vuten till Ödeshög. När han gick i pension och bara Väderstadtrafiken var kvar lades den tjänsten på vanliga växlingen, lokförare, och det blev T21 istället. Gick MOF. Ti o To var man i Linköping och bytte lok.

1983 lades ju trafiken Väderstad - Ödeshög ner, och sista tåget gick 1990. Om jag också förstått det rätt var det på slutet enbart transporter till Väderstadverken.
Hade alla de transporterna varit rälsbundna i dag så hade nog banan t o m varit lönsam!

Departementet uppdrog 1979 SJ att detaljredovisa godsbanornas lönsamhet. Hästholmenbanan (alltså inkl. Ödeshög) hade då 270-350 vagnslaster per år, inte många per kördag. Vart femte år ca 200 laster fler, ty då omsatte Staten beredskapslagret i Rök (Spannmål, Göta Lantmän).

Var det inte i Hedaslätt som det lagret fanns i? Är inte helt hundra på det men tror så.

Banan var dyr att trafikera p g a utslitet spår - från 1976 sth 15, bottenrekord i SJ Gods!
31 kg räler, troligen "original" från 1910. Årsförlust 625 tkr. Upprustning till normal godsbanestandard (sth 40) beräknades kosta ca 15 mkr. Detta skulle trängas med andra angelägna investeringar i en alltid ansträngd investeringsbudget.