Brandriskbedömningar (Järnvägs- och Museiföreningar)

av Anders Järvenpää, Monday, August 05, 2019, 10:09 (1698 dagar sedan) @ Jan-Anders Wihrén

Det är frågan om en helhetsbedömning enligt min erfarenhet. SMHI, Finlands meteorologiska institut och de andra (mer eller mindre automatiska) väderprofeterna är en faktor att beakta. En del övriga faktorer är vindförhållanden, banans terrängförhållanden, lokens skick och benägenhet att sprida gnistor (gnistsläckare, asklådornas skyddsnät), lokpersonalens erfarenhet och bränslets beskaffenhet.

Jag kommer i håg ett fall med ett felmonterat asklådeskyddsnät som ledde till flera brandtillbud under en dag. Det visade sig att eldaren hade missförstått hur det skulle monteras vilket ledde till att glödande stycken föll ned på spåret.

Personalens ork är en annan viktig fråga. Under Jockisbanans ångfestival för en vecka sedan hade vi över 30 grader varmt vilket gjorde arbetet extra tungt. Man behöver stöda varandra och påminna arbetskamraten om att dricka och äta och att ingripa om orken verkar ta slut. Vi utrustade ett brandtåg med en tank på några kubikmeter samt motorspruta på en flakvagn och reserverade en person för att vid behov köra ekipaget. Ett par mindre tillbud inträffade som lokpersonalen lyckades släcka.

Risk och åtgärder är två olika saker och båda varierar mellan olika (musei)banor. En brandriskinstruktion som har visat sig fungera på en bana kanske ger ett felaktigt resultat på en annan bana.

Det är kanske olyckligt om man från (musei)banorns sida har medverkat till en något ensidig bild hos allmänheten om orsakerna till en eventuell inställd trafik eller dieseltåg när man pratar om brandrisk. Det vore kanske en fördel och även tala om övriga faktorer vi har att beakta, såsom det synnerligen påfrestande arbetet att arbeta i och med ett ånglok vid stark värme?


Hela tråden: