Lokomotor 2 (1937) hade (igensatt) bakdörr, liknande den på enmansånglok. Bild finns på sid 43 i "NBJ 125 år". Enligt uppgift skulle 2:an "också kunna dra persontåg". Man tänker på att ånglok 12 (1´C-tank) var NBJ enda godkända för enmanstjänst.

Frågan är dock var. Ett sådant dragfordon måste ju vändas vid ändstationerna. Vändskiva har veterligen aldrig funnits i Ervalla. Men i både Bofors och Strömtorp: Lokomotorn var växlad för sth 55 (Övrig tid kunde den t ex växla i B.) Lämpliga tåg för ändamålet är dock svåra att hitta. Redan i 1930 års "Kommunicka" kördes buss i st f tåg i en vända på sträckan. NBJ använde till 1940 konceptet "ångtåg + vägbuss", som t ex KJ, ÖBlJ och VJ.

Vet någon mer i saken?

"Stutförarna" hade ursprungligen lokomotorförares grad. Jag vet inte om lönen steg vid multipeldriften (=Ersätta ångtåg). Vid SJ skapades ju graden "motorvagnsförare Z" för att ge del i rationaliseringsvinsten. Den gällde multipelkopplade Z4p och alla Z6.

Vid NBJ fanns en tid tre förarkategorier, även rälsbussförare. Jag fick dock intrycket att de roterade ganska fritt - som på sin tid vid TÖJ. Lönefrågan kanske löstes med något dagtillägg?
Med tiden tycks dock alla ordinarie förare ha blivit befordrade lokf: De stora dieselloken tog ju över alltmer. Men vikarierna förblev maskinbiträden.