Vattenpåfyllning på ånglok. Vatten och kol (Fordon: lok)

av Leif B, Saturday, August 17, 2019, 21:16 (1686 dagar sedan) @ Leif B

[b]Vattentorn och -hästar[/b]
[link=https://banvakt.se/asarna-sveg/nederhogen/]Vattnet till vattenhästen kom ofta från järnvägens vattentorn[/link], men kunde också komma från annat håll. Stora stationer hade ofta flera vattenhästar så att loken kunde fyllas utan loket behövde kopplas loss från tåget, men det gällde knappast småbanor som MKJ. [link=https://www.arstuga.se/dvvj/bilder/stationer/krakviken.htm]Ibland placerades vattentornet mitt på linjen[/link] mellan stationerna om man där hade tillgång till vatten av god kvalitet och dessutom gärna från en högre belägen sjö, så att man inte behövde någon pump. [link=http://www.postvagnen.com/forum/index.php?id=613728]I något fall behövde man inte ens ett vattentorn[/link]. Att ta vatten mellan stationerna undvek man dock helst eftersom tåget måste göra ett extra uppehåll istället för att utnyttja tiden på en station när passagerarna steg av och på och resgods och post lastades. På lokstationen i Hjo fanns [link=https://digitaltmuseum.org/021018123780/hjo-stenstorps-jarnvag-hsj-lok-10]en mycket enkel "vattenhäst"[/link].

Jag nämnde vattenkvaliteten: det var en mycket viktigt fråga. En ångpanna är en dyr och komplicerad sak, som åldras mycket av omväxlande uppvärmning och avsvalning. Om vattnet är förorenat eller har olämpligt pH så åldras pannan mycket snabbare. Är vattnet kalkhaltigt bilas besvärliga avlagringar i pannan, s k pannsten. Jag skulle gissa att man därför undvek att ta lokvatten i närheten av Kinnekulle om man kunde.Annars är det mycket praktiskt att fylla på vatten vid den lokstation där loket underhålls, man fyller på kol etc. I Gössäter fanns t ex lokstall och kolgård men jag hittar inget vattentorn eller vattenhäst [link=http://www.bangardar.se/filer/ritningar/J2-jpeg/Jvm1184_J2_-1609.jpg]på ritningen[/link]. (Men det kan ju naturligtvis vara så att vattenhästen fanns men inte är utritad.) Lokstation = det "hörn" på en bangård där lokstall, kolgård, slaggrop, (vattenhäst) etc fanns. Där fanns också något slags expedition för lokmästaren som lokpersonalens arbetsledare och ansvarade för att loken fick det underhåll de behövde och att det dök uppe lok med personal till varje tåg i tidtabellen. Lokexpeditionen ("lokx" ) kunde ligga i ett hörn längst bak i lokstallet, i en tillbyggnad på sidan av lokstallet eller - på stora lokstationer - i en separat byggnad. Något slags "personallokal" fanns också i anslutning till lokx, i sin enklaste form en anslagstavla på en vägg i lokstallet med order och turlistor (=tjänstgöringslistor för lokpersonalen) och kanske ett handfat med kallt vatten. Efterhand omklädningsrum, matrum och där det behövdes överliggningsrum för lokpersonal som övernattade på någon annan station än sin hemstation.

Etta annat exempel är museibanan "Lennakatten" som har sin lokstation i Faringe men vare sig tar vatten där eller i banans andra änden Uppsala, utan i Marielund som har bästa vattenkvalitet. På museibanan Anten - Gräfsnäs [link=http://daniel.nordling.nu/jvg/2002-06-01--02-Smalsparigt25/]fyller man vatten Kvarnabo[/link], här i tendern på tenderloket VGJ 24. Lite mer [link=http://www.bglandin.se/vattenpafyllning-i-kvarnabo/]om vattentagningen i Kvarnabo[/link].

Med lite tur kan du hitta ritningar på de andra stationerna [link=http://www.bangardar.se/simple_table/]på denna hemsida[/link]. kanske kan man hitta ett vattentorn eller en vattenhäst på någon av dem. (Vattenhäst ritas ofta ungefär som ett §-tecken.)

Som en kuriositet ett lok som inte behöver någon vattenhäst utan [msg=29680]själv kan suga upp vattnet ur lämpligt vattendrag[/msg]. Det var dock utrustning som bara undantagsvis fanns på loken "riktiga järnvägar" utan på tillfälliga militärjärnvägar, skogsbanor etc.


[b]Kolning av loken[/b]
Som nämnts fanns det ibland bryggor [link=https://digitaltmuseum.org/021018045024/statens-jarnvagar-sj-r-975-kol-och-vattengivningsanordning]med kranar[/link] eller [link=https://digitaltmuseum.org/021017836745/provtur-med-sj-b3-prins-august]små tippvagnar[/link] som transporterade upp kolet på bryggan. Från bryggan tippades kolet ner i kolboxen resp. tendern. Sådana anordningar hörde dock stora lokstationer med många stora lok att ta hand om. På småbanor gällde istället kolning med korgar. [link=https://digitaltmuseum.se/021018135164/personal-fyller-kolkorgar-vid-kolbryggan-pa-sparet-star-lok-bb-28-norrkoping]Korgarna fylldes för hand[/link] och lyftes sedan för hand upp på loket och tömdes i kolbox eller tender. Mer typiskt för smalspårbanor är nog en enkel ställning att lyfta upp korgarna på och sedan klättra upp och stjälpa korgen som [link=http://www.langshyttan.nu/blj_c/46.jpg]här i Byvalla[/link].

[link=https://digitaltmuseum.org/011025141185/foto]Så här förvarades kolet på ramtanklok[/link].


Hela tråden: