Museal järnväg - Spårgeometrierna? (Järnväg allmänt)

av Erik Andersson @, Lund, söndag, september 29, 2019, 22:34 (23 dagar sedan) @ Bobo L

Man kan ju alltid diskutera vad det är man ska bevara. Ska man återskapa en originalgeometri, kanske helt utan övergångskurvor, så som den kan ha sett ut när banan en gång byggdes, eller ska man behålla den sista geometri banan hade innan den blev museijärnväg.


Jag vet bara hur SkJ gör: Vi utgår ifrån de kurvkort som finns på så gott som samtliga banans kurvor. Även merparten av tangentpunkterna är utmärkta i spåren.
Dessa kurvkort är från 50- och 60-talen då banan hade sth 70 men merparten av övergångskurvorna dimensionerade för 80.

Vår spårriktare har inte varit i drift så länge, så vi har inte helt kommit fram till ett strukturerat arbetssätt när det gäller riktning av kurvor, men vi har provat några olika upplägg:
I de första kurvorna vi riktade ställde vi bara in värden enligt de gamla kurvkorten i maskinen. Vi la inte in någon extra bax eller liknande. Resultatet blev helt OK, men man ser att cirkulärkurvan inte är helt cirkulär.

Den senaste kurvan vi spårriktade saknade vi kurvkort på. Dock fanns fortfarande alla tangentpunkter utmärkta på rälerna. Därför mätte vi upp kurvan med lina och räknade fram en radie och gjorde en baxlista enligt ett gammalt SJ-kompendium om Nalenz evolentmetod med utgångspunkten att vi skulle behålla de gamla tangentpunkterna. Resultatet blev över förväntan, även om kurvan egentligen skulle behöva riktas ytterligare en runda eftersom maskinen inte klarade att baxa tillräckligt mycket på ett ställe i kurvan.

Sannolikt kommer vi arbeta vidare enligt samma metod i fortsättningen. Mäta upp kurvan med lina. Behålla de gamla tangentpunkterna och räkna ut en ny radie (som ju teoretiskt sett borde bli samma som anges på kurvkortet) och utifrån detta rita upp en baxlista.

Vad gäller rälsförhöjning har vi valt att frångå kurvkorten och istället anpassa den till vår normala trafik. I de kurvor vi har riktat hittills har vi försökt att anlägga ungefär 2/3 av teoretisk rälsförhöjning för tåg i sth 40. Ska man vara krass följer det BVS snarare än 1912 års banlära...

Vad som är kännetecknande för vår bana är att det finns ett flertal komplex med sammansatta kurvor. Det värsta kurvkomplexet har 5 olika radier med övergångskurvor emellan. Det finns även en kurva där cirkulärdelen är 0 m lång!


Hela tråden:

 RSS-feed av trådar

powered by my little forum