(forts.)

(8) Från 1987 begränsades sth till 80 km/h för tåg som på ATC-sträcka (kallas sedan 1994 ’ATC-område’) 1) saknade ATC eller 2) framfördes med släckt huvudindikator – oavsett om tåget framfördes med ATC verksam eller inte. För fallet att ATC var verksam men huvudindikatorn visade ’tre streck’ (vilket uppträder när ombordutrustningen har ATC-information från huvudsignal men inte fullständig ATC-information från hastighetstavlor), gällde 130 km/h som största tillåtna hastighet.

1987 års ändring innebar att det på ATC-sträcka blev möjligt att visa ’en grön’ till tågväg genom en växelkurva som tillät 80 km/h eller högre. Den ovan vid (7) beskrivna modellen med hastighetstavlor som i princip inte gällde för tåg med verksam ATC, den slopades.

1987 infördes också möjligheten att genom ATC-besked tillåta 80 km/h i samband med ’två gröna’ (jfr (6) ovan). En växel med begränsningen 80 km/h kunde nu alltså föregås av antingen ’två gröna’ eller av ’en grön’.

(9) 1992 infördes termen ’körning med ATC-besked’ för fall när hastighetsbesked visas i ATC-huvudindikatorn, och termen ’körning utan ATC-besked’ för andra fall, alltså när ATC-huvudindiktatorn är släckt eller visar ’tre streck’ eller, på fordon utan ATC-utrustning, saknas helt. Vid körning utan ATC-besked på ATC-sträcka begränsades hastigheten till 80 km/h.

(10) 1993 uppgraderades ATC-systemet till en ny version, ibland kallad ’ATC2’. Det innebar att restriktiv ATC-försignalinformation, t.ex. ”vänta 00/stopp”, nu kunde peka på en huvudsignal bortom den närmast följande, s.k. ’genomsignalering’. (Tidigare kunde ATC-försignalinformation peka bara på den närmast följande huvudsignalen, vilket nödvändiggjorde att hastigheten måste trappas ner i steg vid korta signalavstånd, s.k. ’trappsignalering’.) Genomsignaleringen medförde att det inte längre skulle/kunde finnas något hastighetstak för när ’två gröna’ och ’tre gröna’ kunde användas (jfr (6) och (8) ovan).

Exempel: Vi tänker oss sex huvudsignaler i följd, nr 1–6. Signalsträckan nr 5–6 är så kort (under 800 m) att det inte går att visa ’en grön och grön blink’ (”kör, vänta stopp”; sedan 2009 ”kör 80, vänta stopp”) i nr 5 mot nr 6 i ”stopp”, eftersom alla tåg inte kan hålla 80 km/h förbi nr 5 och kunna stanna vid nr 6. Det leder till att nr 5 måste visa ”kör 40” (’två gröna’ eller ’tre gröna’, beroende på avstånd) mot nr 6 i ”stopp”. Hastighetsbegränsningen till 40 gäller inte för tåg som kör med ATC-besked, för de kommer att kontrolleras av ATC-informationen med tillhörande ATC-besked. Antag sedan att även signalsträckan nr 4–5 är för kort (under 650 m) för att alla tåg ska kunna bromsa från 80 km/h till 40 km/h på den sträckan. Då går det inte att visa ’en grön och två gröna blinkar’ (signalbesked ”kör, vänta 40”, sedan 2009 ”kör 80, vänta kör 40”) i nr 4, utan ’två gröna’ måste visas även där. Antag vidare att även signalsträckorna nr 3–4 och nr 2–3 är kortare än 650 m (men att nr 1–2 är minst 650 m). Det leder till att, när det är ”stopp” i nr 6, alla signalerna nr 2, 3, 4 och 5 måste visa ”kör 40” (medan nr 1 kan visa ’en grön och två gröna blinkar’). Ett tåg som framförs med ATC-besked kan i ”godan ro” passera flera signaler i ’två gröna’ med högre hastighet än 40 km/h, för ATC-indikering kommer i god tid tala om för föraren när det är dags att bromsa.

(forts.)