(forts.)

(11) 1994 ändrades signalbeskedet för ’två gröna’ till ”kör 40, varsamhet”, för att förtydliga att ’två gröna’ inte enbart handlade om begränsad hastighet, utan också kunde innebära indirekt försignalering av ”stopp”. Vid körning med ATC-besked hjälper detta föraren att bestämma var den eventuella stoppsignalen finns (d.v.s. huruvida det är den närmaste signalen som visar ”stopp”, eller en huvudsignal längre bort, eller att nästa signal inte visar ”stopp”). Vid körning utan ATC-besked måste föraren räkna med att nästa huvudsignal kan visa ”stopp”. Samtidigt ändrades signalbeskedet för ’tre gröna’ till ”kör 40, kort väg”.

(12) 2009 ändrades signalbeskedet ”kör” för ’en grön’ till ”kör 80”, en förändring som faktiskt inte ändrade något i praktiken – den kunde i princip ha genomförts redan 1992 (jfr ovan). Ändringen innebar dock ett förtydligande av normen att högst 80 km/h är tillåtet vid körning utan ATC-besked.

På enstaka sträckor i system M förekommer område utan ATC med högre tillåten hastighet än 80 km/h, och där stämmer det alltså inte med signalbeskedet ”kör 80": Trots att körning sker utan ATC-besked är det tillåtet att framföra tåget med den högre hastighet än 80 km/h som hastighetstavlorna anger. 1992 fanns det sådana sträckor med tillåten hastighet upp till 130 km/h, men för närvarande (hösten 2019) förekommer det ingen med högre tillåten hastighet än 110 km/h.

(13) 2010 infördes, för användning i Citytunneln i Malmö med omgivningar, ett förenklat signalsystem som först gick under arbetsnamnet ’Reducerad yttre signalering’. Av ”politiska skäl” fick systemet dock i stället benämningen ’tvåskenssignalering’ (av att alla huvudsignaler är ”tvåskenare”, d.v.s. har två ljusöppningar). Tvåskenssignaleringen innebär att huvudljussignaler visar bara tre signalbilder: ’en grön’, ’grön blink’ och ’rött’. Signalbeskedet för ’en grön’ är ”kör 40”, och för ’grön blink’ är det ”kör 40, varsamhet”. ’40’ i signalbeskedet är till för körning utan ATC-besked; vid körning med ATC-besked gäller den i ATC-huvudindikatorn indikerade hastigheten. Tvåskenssignalering infördes 2017 även i Citybanan i Stockholm.

Hur ser man skillnad på ’en grön’ i tvåskenssignalering, som betyder ”kör 40”, och ’en grön’ i ”vanlig” signalering, som betyder ”kör 80”? Svar: I tvåskenssignalering är signalens märkskylt blå med vita tecken, i stället för det ”normala” gul med svarta tecken.

(14) Man kan konstatera att det system ”hastighetssignalering i huvudsignaler”, som infördes genom säo-1959, redan år 1992 hade kommit att bli ett system ”hastighetssignalering i huvudsignaler för körning utan ATC-besked”, och med visst fog kan man faktiskt hävda att den förändringen skedde redan 1987. För körning med ATC-besked är det hyttsignaleringens visning som är hastighetssignalering sedan 1992 (eller 1987).
/up