Hastighetssignalering på Getingmidjan (Signaler/säkerhet)

av Ulf Pålsson @, Stockholm, måndag, oktober 07, 2019, 00:06 (42 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

(10) 1993 uppgraderades ATC-systemet till en ny version, ibland kallad ’ATC2’. - - - medförde att det inte längre skulle/kunde finnas något hastighetstak för när ’två gröna’ och ’tre gröna’ kunde användas - - -.

Exempel: Vi tänker oss sex huvudsignaler i följd, nr 1–6. Signalsträckan nr 5–6 är så kort (under 800 m) att det inte går att visa ’en grön och grön blink’ (”kör, vänta stopp”; sedan 2009 ”kör 80, vänta stopp”) i nr 5 mot nr 6 i ”stopp”, eftersom alla tåg inte kan hålla 80 km/h förbi nr 5 och kunna stanna vid nr 6. Det leder till att nr 5 måste visa ”kör 40” (’två gröna’ eller ’tre gröna’, beroende på avstånd) mot nr 6 i ”stopp”. Hastighetsbegränsningen till 40 gäller inte för tåg som kör med ATC-besked, för de kommer att kontrolleras av ATC-informationen med tillhörande ATC-besked. Antag sedan att även signalsträckan nr 4–5 är för kort (under 650 m) för att alla tåg ska kunna bromsa från 80 km/h till 40 km/h på den sträckan. Då går det inte att visa ’en grön och två gröna blinkar’ (signalbesked ”kör, vänta 40”, sedan 2009 ”kör 80, vänta kör 40”) i nr 4, utan ’två gröna’ måste visas även där. Antag vidare att även signalsträckorna nr 3–4 och nr 2–3 är kortare än 650 m (men att nr 1–2 är minst 650 m). Det leder till att, när det är ”stopp” i nr 6, alla signalerna nr 2, 3, 4 och 5 måste visa ”kör 40” (medan nr 1 kan visa ’en grön och två gröna blinkar’). Ett tåg som framförs med ATC-besked kan i ”godan ro” passera flera signaler i ’två gröna’ med högre hastighet än 40 km/h, för ATC-indikering kommer i god tid tala om för föraren när det är dags att bromsa.

I exemplet under (10) i förra inlägget skrev jag om att ’en grön och två gröna blinkar’ i en huvudsignal mot nästa i ’två gröna’ kräver att signalsträckan är minst 650 m. Trots denna norm beslutade Trafikverket i början av 00-talet att göra avsteg från den på ”Getingmidjan” i Stockholm, alltså de två spåren mellan ”plattformszonerna” på Stockholm C och Stockholm S. Kapaciteten på Getingmidjan skulle höjas genom att minska signalsträckornas längd till bara 250 m. Om man skulle följa signaleringsnormen, så skulle det bli väldigt vanligt att många tåg skulle få ’två gröna’ i många signaler efter varandra (jfr exemplet i förra inlägget). Visserligen, som jag nämnde, säger ATC till om när det är dags att bromsa, men föraren får inte säkert veta vilken signal det är som visar ”stopp” förrän tåget är ganska nära den. Detta skulle, tänkte man, leda till att många förare, särskilt på tåg som är loktåg, skulle kör så ”defensivt” att det allvarligt skulle kunna minska kapaciteten på sträckan. Av detta skäl konstruerade man en speciell ”Getingmidjelösning” för signaleringen. Den är så här ("signal nr 1–6" används som i exemplet i förra inlägget):

Vi tänker oss signal nr 6 står i ”stopp” för att signalsträckan bortom nr 6 är belagd av ett tåg , som jag kallar 02. Det kan mycket väl vara så att 02:s bakände står alldeles bakom nr 6. För ett efterföljande tåg, 04, visar då även nr 5 ”stopp”, nr 4 visar ’tre gröna’, nr 3 visar ’två gröna’, nr 2 visar ’en grön och två gröna blinkar’, och nr 1 visar ’en grön och vit blink’. Om 04 framförs med ATC-besked får det ATC-information om ”stopp” i nr 5 på tillräckligt avstånd för att säkert bromsas ner så att det kan stanna där. Genom att den yttre signaleringens signalbesked genomgående ”trappas ner” kan emellertid föraren redan i förväg räkna ut att det är nr 5 som är i ”stopp”, vilket gynnar kapaciteten på så sätt att förare på tåg med god bromsförmåga kan ”ligga på” lite bättre än vad de sannolikt hade gjort om även nr 2 och nr 3 hade visat ’två gröna’ (jfr exemplet i förra inlägget).

Kommer nr 5 att fortsatt hållas i ”stopp” för 04 så länge 02 finns bortom nr 6, så att det alltid finns en ”buffertsignalsträcka” fri? Nej, när 04 har passerat nr 4 i ’tre gröna’, skiftar nr 5 också till ’tre gröna’ så att 04 kan dra fram ända till nr 6.

Vad är då haken med denna ”Getingmidjelösning”? Jo, det är att sträckan från en signal i ’en grön och två gröna blinkar’ till nästa i ’två gröna’ är alldeles för kort, bara 250 m (från nr 2 till nr 3 i exemplet) i stället för de 650 m som egentligen krävs. Ett tåg kan knappast sänka hastigheten från 80 till 40 km/h på bara 250 m, och det är ändå det som signaleringen verkar kräva av ett tåg som framförs utan verksam ATC. Men, det har man ordnat genom att vidta en särskild åtgärd: Vid början av Getingmidjan, i båda riktningarna, sitter en icke balisutrustad hastighetstavla ’40’ med en tilläggsskylt med text ”Gäller vid körning utan ATC-besked”. Alltså: De sällsynta tåg som kör utan ATC på Getingmidjan får inte köra fortare än 40 km/h, och då utgör det korta avståndet mellan nr 2 och nr 3 inget problem.
/up


Hela tråden:

 RSS-feed av trådar

powered by my little forum