Hej igen!

Efter ett ganska långt uppehåll är det nu dags att fortsätta med våra inlägg om smalspåriga personvagnar. Vi fortsätter där vi lämnade senast, med NVHJ, men för att fräscha upp minnet börjar vi med en liten tillbakablick.

Norsholm-Bersbo, Wästervik-Åtvidaberg-Bersbo, och Hultsfred-Wästerviks järnvägar slås under 1920-talet ihop till NVHJ, Norsholm-Västervik-Hultsfreds Järnväg. Riktigt när sammanslagningen sker, och framförallt, när fordonen märks om är inte helt lätt att kartlägga.

NVHJ är i början av 1920-talet ett av de största smalspåriga bolagen och linjen är en av de längsta 891-banorna i landet. Man har en mycket omfattande trafik, som mest har man nästan 1000 godsvagnar, ett trettiotal personvagnar, och hela 28 F-vagnar. Stora delar av vagnparken är dock från ursprungsuppsättningen från år 1878, varför man är i behov av modernare vagnar för att kunna fortsätta utveckla trafiken.

Tyvärr gör konkurrensen från biltrafiken att ekonomin blir allt sämre, och under större delen av 1930-talet lever man helt på riksgäldens förmånliga lånevillkor. Liksom de flesta andra 891-banor inte har råd med några större nyinvesteringar, istället tvingas man fortsätta använda många av 1870-talsvagnarna ända fram till förstatligandet år 1949.

NVHJ, del 2
I denna andra del om NVHJ kommer vi att titta på vad som händer efter att fordonen får NVHJ-märkning. Troligen sker ommärkningen löpande under senare delen av 1910-talet och avslutas år 1922, då samtliga godsvagnar får nya NVHJ-nummer. Vissa vagnar är dock lite svåra att följa, eftersom man numrerat om fordonen inte bara en gång, utan ibland tre.

Arkivuppgifterna är dessutom rätt knapphändiga för åren 1914-1932. Till största delen ligger Lars Hagströms skrift om banans personvagnar från 1963 till grund för fordonslistan för dessa år. Vi har även fått en större mängd arkivmaterial från Lars, men inte heller med hjälp av detta lyckas vi lösa alla mysterier.

Vi har därför gjort så gott vi kunnat utifrån tillgängligt material och bilder, samt kompletterat med några antaganden. På bilderna i inlägget har vi använt de nummer som gäller för de år bilderna är tagna, det krävs därför att man håller koll på vilken nummerserie som används för att veta vilka vagnsindivider vi skriver om.

För att inlägget ska få någon slags struktur går vi igenom vagntyperna var för sig.

1800-talsvagnarna
Av de tolv kvarvarande 1800-talsvagnarna med sidoingång väljs tre ut att bli ombyggda till resgodsvagnar för lokalgodstågen och får littera CF. Ombyggnaden innebär att några soffor tas bort och vagnarna får senare även handbroms.

NVHJ CF 52 får kaminen sotad i Åtvidaberg, troligen år 1920. Notera att NVHJ är skrivet med ”W”, det tyder på att vagnen är ommärkt före år 1920 (trots att tillgängliga uppgifter tyder på att omnumreringarna skedde år 1922…). Vagnen har här fortfarande buffertbalkar i trä och saknar broms.

Flera av tredjeklassvagnarna saknar vi tyvärr till största delen uppgifter om. De används sporadiskt på sidolinjen till Vimmerby (och Ydrefors), men står troligen mest i reserv.

En av få bilder som visar en av 1800-talsvagnarna efter NVHJs övertagande. Vagnen är en av de båda Ljunggrenstillverkade och eftersom litterat verkar vara ”C” är det troligen NVHJ C 47, fd WÅB C 38. Även här är NVHJ skrivet med ”W”. Bilden är tagen i Ydrefors, troligen strax före invigningen år 1924.

NVHJ C 49 (fd HWJ BC 51) blir under första halvan av 1920-talet ombyggd till rullande avlöningskontor och får littera Ca. Den slopas år 1930.

Under andra halvan av 1930-talet slopas alla kvarvarande rena C-vagnar utom en. Tack vare sig låga vikt överlever nämligen NVHJ C 47 som släpvagn till motorvagnarna på linjen Vimmerby-Spångenäs. Den slopas av SJ som trafikvagn först när stålrälsbussarna tar över trafiken i början av 1950-talet.

De tre CF-vagnarna, som senare får senare littera C4, går även de i trafik ända in på SJ-tiden.

Någonstans är det dock något som inte riktigt stämmer. I NVHJs fordonsförteckning år 1932 har man 12 st 1800-tals fd C-vagnar kvar. Tyvärr har vi inte lyckats fastställa ursprunget för sju av vagnarna, men om man ska tro tillgängliga källor finns det bara sex möjliga vagnar kvar att fylla dessa sju luckor vilket ju inte går ihop. Vi kommer därför att få fortsätta forska i ämnet…