Vad trevligt! Detta lok stod ute i många år och for illa.
Loktypen tillverkades f.ö. också på licens i Rumänien och ett av de rumänskbyggda finns som körklart veteranlok i Österrike.
Något i den här stilen kunde blivit nästa steg efter F-loket i Sverige ifall vi inte hade elektrifierat stambanorna så tidigt! Ett riktigt kraftigt lok för tunga snälltåg i upp till 120 tidtabellsenligt. (Men det kunde gå ännu fortare.)

Mer om denna imponerande typ kan man läsa här. Visserligen på tyska men åtminstone datatabellen borde man ändå kunna förstå ganska lätt.
Enligt denna sida tillkom typen istället för elektrifiering efter ett tydligen omdiskuterat beslut 1927. Avsågs gå framförallt på linjen Wien-Salzburg med samma prestanda som ellok. Kallades ursprungligen typ 214, men när Österrike vid "Anschluss" 1938 anslöts till Tyskland fick det istället DR-beteckningen 12, som sedan bibehölls. Var i snälltågstjänst fram till 1956.
Den ovanliga axelföljden, betingat av stor rostyta och hög adhesionsvikt med bara en löpaxel framtill tyder ändå på möjlig förekomst av Krauss-Helmholtz-boggi, dvs löpaxeln hopkopplad med första koppelaxeln, vilket även har förekommit på ett fåtal svenska lok. Stämmer det även i detta fall?
/undrar CEO