Smalspåriga personvagnar: KlRJ (Järnväg allmänt)

av Johan O @, måndag, november 11, 2019, 22:06 (26 dagar sedan)

I förra inlägget tittade vi på den största gotländska järnvägen, GJ. Kvar blir då de övriga, lite mindre järnvägsbolagen på ön. Vi tar dem i åldersordning och början med den äldsta av dessa, Klintehamn-Roma Järnväg.

KlRJ
Inte bara GJ får ett trafikuppsving när Roma sockerbruk öppnas år 1895, trafikunderlaget är dessutom så stort att man kan räkna hem en helt ny järnväg till Klintehamn, där man har tänkt att skeppa ut det färdiga sockret. Banan är påtänkt redan när GJ projekteras 20 år tidigare, men nu är det äntligen dags att realisera planerna.

Aktieteckningen går bra och bygget påbörjas under våren år 1897 och redan i november kan provisorisk trafik påbörjas. Banan färdigställs året efter och invigs i september år 1898.

År 1924 bygger ett nystartat bolag, Sydvästra Gotlands Järnväg, en järnväg från Klintehamn till Hablingbo. Bolaget drabbas redan efter några år av så stora ekonomiska problem att den största långivaren, Riksgälden, förordar att banan ska tas över av KlRJ för att inte trafiken ska läggas ned. År 1927 införlivas SGJ därför i KlRJ.

Även om ekonomin är svår för banan liksom för alla andra privatbanor under 1930-talet görs ändå några större satsningar, bland annat bygger man ny verkstad i Klintehamn och köper ett nytillverkat ånglok.

Under krigsåren har järnvägen sina bästa år någonsin, men trafikintäkterna störtdyker när biltrafiken kommer igång igen efter att krigets bränsleransoneringar upphör. Redan år 1947 tas KlRJ över av staten och samförvaltas ett år tillsammans med GJ och SlRJ innan banan formellt förstatligas i juli 1948. Därefter dröjer det inte länge innan även SJ konstaterar att linjen är olönsam och år 1953 läggs trafiken ned.

Personvagnarna
Inför invigningen år 1898 köper banan två personvagnar från Atlas i Stockholm. Vagnarna, en BC och en C-vagn, är tvåaxliga lanterninvagnar med fyra dubbelfönster av standardmodell för tiden.

Ytterligare en tredjeklass personvagn av samma typ som de två första köps året efter från inhemska Fole mekaniska verkstad. Vagnen, C 303, är systervagn med GJ C 43-44.

Redan år 1900 byggs C 302 om till postvagn littera CD. Postkupén är liten och upptar bara 1/4 av vagnens golvyta, men det räcker troligen väl för banans och bygdens behov.

Persontrafiken är aldrig banans huvudsakliga inkomstkälla, och man gör därför inga större investeringar i den rullande materielen de första 25 åren.

[image]
Det är ont om bilder från KlRJ, men på denna bild tagen år 1947 syns C 303 och (B)C 301.

År 1927 tillkommer en begagnad lanterninboggivagn, BCo 304, när SGJ tas över av KlRJ. Vagnen förses år 1930 med en mindre postkupé som ersättning för den slitna CD 302 och får littera BCDo.

Skrivelsen till Postverket angående ombyggnaden avslöjar dessutom att banans ekonomi vid den här tiden inte är den bästa: ”Då järnvägen med sin ytterst klena ekonomi ej ensam kan bekosta vare sig ombyggnad av den gamla postvagnen eller detta arbete få vi vördsamt anhålla att postverket ville bidraga med ett belopp av minst 2,500 kr vari då inbegripes anordnandet av postkupe, inredning av samma, såsom fack, bord, hyllor, garderob, gardiner, mattor m.m. samt inledning av ljus och värme”.

I och med att postkupén flyttats till BCDo 304 övergår den slitna CD 302 till att vara reservpostvagn. Särskilt långlivad som detta blir den emellertid inte, eftersom vagnen slopas redan år 1934. Korgen demonteras och vagnen byggs om till godsfinka. Den gamla korgen används i flera år som förråd i Klintehamn innan den rivs.

Som reservpostvagn fungerar istället vid behov antingen BC 301 eller SlRJ CD 3, vilka bägge enligt postverkets skrivelse står ”i reserv”.

För att ersätta de äldre vagnarna och samtidigt höja standarden för de resande köps en begagnad men betydligt nyare personvagn från EÖJ. Vagnen övertar nummer 302 och är banans överlägset modernaste personvagn, med högvälvt tak, stora fönster och teakklädsel. Troligen ersätter vagnen nästan helt de två kvarvarande tvåaxliga lanterninvagnarna BC 301 och C 303 vilka övergår till att vara reservvagnar.

[image]
C 301, C 302(2), F 307(2) och sist GJ DF 44 i Klintehamn år 1945. Foto från Föreningen Gotlandstågets arkiv.

Runt år 1940 slopas andra klass på banan och andraklasskupéerna i vagn 301 och 304 byggs om till tredje klass.

Sommarvagn
Banan har en sommarvagn, I 329, som förses med överbyggnad vid sekelskiftet och får littera IC. Vagnen är troligen sommarvagn fram till år 1924 då den byggs om till godsfinka.

[image]
Liksom på övriga banor används I-vagnar under somrarna för ”lusttåg”. På bilden tagen i Klintehamn syns närmast en GJ-märkt vagn.


Hela tråden:

 RSS-feed av trådar

powered by my little forum