Tack

Du säger att stambanam Stockholm - Malmö gick förbi Tenhult anno 1864.
Kan du ge lite mer information om vilken sträckning banan då hade?
Stockholm - ? - Falköping - Jönköping - Tenhult - ? - Malmö

Du säger att den från 1874 inte längre var en del av Södra stambanan.
Stämmer det?

Södra stambanan var sträckan Falköping-Malmö via Jönköping, Nässjö, Alvesta etc. Sträckan Nässjö-Malmö är ju fortfarande södra stambanan även om man numera anser att banan genom Östergötland är fortsättningen norrut. Jag antar att det är till Katrineholm man då räknar även om sträckan genom Nyköping också finns. Namnbytet tror jag är ett relativt sentida påfund. Nässjö-Katrineholm kallades länge Östra stambanan. Det är också den delen som fått dubbelspår.
Nässjö-Falköping har därigenom blivit mindre trafikerad och klarar sig alltjämt med enkelspår.

Vilka lok och vilken typ av trafik fanns på banan 1890-1915?

Loktyper som användes under den tiden torde varit Cc och senare A & B samt nog även S för persontågen, Ta/Tb för både persontåg och godståg, Ka/Kb/Kd för godståg. För växling diverse tanklok som P & Ke, kanske man även hade N i Nässjö. Äldre lok som Ca, Da mfl förekom säkert också.
1917-32 genomfördes ett försök med torvpulvereldning på sträckan Nässjö-Falköping. Torvpulvret kom från SJ's torvpulverfabrik i Vislanda. Lok som användes för detta var A, Cc/Cd, Sb & Tb men även Kf (Kd ombyggda till torvpulverledade tanklok) samt Kg (ombyggt Kd).
Torvepoken upphörde 1932 när pulvertornet i Nässjö brann och banan elektrifierades. Torvpulverfabriken blev skrotningsplats som fick ta hand om en hel del torvpulverlok (Cc/Cd/Tb) oombyggda. A, Kf (utom ett) och Sb blev koleldade.

Då banan var mer av bibana gick det nog mest lokaltrafik men det gick säkert även genomgående vagnar. Det fanns ju en hel del godstrafik till lokala industrier inkl gruvorna utanför Tenhult.

Göran