Det riktigt konstiga med Rimbo (RB-delen) mellan 1974 och nedläggningen 1981 var inte avsaknaden av en infartssignal utan det faktum att växeln till sidospåret till SJ-delen var helt okontrollerad av RB. Den var som sagt med låst ett K12-lås (som inte har något beroende med någon signalanläggning och snarast kan jämställas med ett hänglås). K12-nyckeln förvarades inte av RB utan av SJ:s kvarvarande expeditionspersonal i Rimbo! Låsningen verkade alltså vara till för att RB:s fordon inte obehörigt skulle kunna ”tränga in” på SJ:s sidospår i Rimbo. (Rimligen borde i stället även den växeln, och tillhörande skyddsväxel i SJ-delen, ha varit låst genom RB:s huvudnyckel K16 som skydd mot inträngning av växling i RB:s tågväg.)

Jo det där har ju diskuterats förut, och jag undrar fortfarande om inte det främsta syftet var att avhålla de opålitliga ynglingarna på RB från ev frestelser att "fulvutta" på SJ-spåret medan det omvända inte sågs som särskilt sannolikt.

Nu funderar jag mest på varför inte RB kunde kosta på Rimbo åtminstone en rudimentär infartstågväg!

Om hur SJ-delen byggdes om och förenklades vet/minns jag inte så mycket. Men eftersom Rimbo SJ var bara en s.k. lastplats utan tågspår på en vutbana, föreställer jag mig att all form av låsning av kvarvarande växlar avlägsnades.

Okej, det verkar ju rimligt.