Kapspår, CAP-spor eller Cape gauge? – spårhärledning! (Fordon: lok)

av Lennart Petersen, Monday, November 25, 2019, 02:19 (1613 dagar sedan) @ Arne

Mera känt som "kapspår" som vi i Sverige hade flera av i östra småland samt HBJ o KVBJ.
Sydafrika o Australien m.fl. likaså.:-) :-)
tobbe


Hur är det egentligen?
Norsken C A Pihl, känd järnvägsbyggare, sägs att vara upphovet till beteckningen Capspår ([b]CAP[/b]spår).


"CAP spor" efter C A Pihl eller "Cape Gauge" efter Cape Town i Sydafrika, [link=https://no.wikipedia.org/wiki/Carl_Abraham_Pihl]därom tvistar di lärde[/link]. Att det skulle vara efter C A Pihl låter mer som en skröna, men jag har läst någon källa som hävdade att "CAP Spor" finns belagt innan det byggdes några järnvägar med 3'6" spårvidd Sydafrika. Vem vet?

Om det är Pihl eller Kapprovinsen som gett upphov till uttrycket Kapspår kommer nog aldig att bli helt utrett. Det kan ju vara så att uttrycket uppfanns på bägge håll. Norge hade en gång något mer kapspår än normalspår , men de sista smalspåren byggdes eftersom man vile ha användning för övertaliga lok och dessa banor byggdes så att de lätt skulle gå att konvertera. För Afrika blev det ett jättenät med Kapspår över 12 länder och drygt 40tusen kilometer banor.


Eftersom Carl Abraham Pihl (initialerna C.A.P.) låg bakom bygget av den första norska järnvägen med 3 fot 6 tums (dvs. 1067 mm) spårvidd mellan Hamar och Grundset, som öppnades 23 juni 1862, och den första inspikade Sydafrikanska smalspårssträckningen med 1067 mm var klar först 1877 (hela Natal Main Line med 1067 mm spårvidd blev klar 1880) så torde svaret på gåtan med den ferroviella 'hönan och ägget' vara löst!

Citat tyska Wikipedia:
[color=#009][i]Pihl unternahm deshalb Studienreisen nach Österreich und Deutschland und schlug vor, die neuen Bahnen in einer Spurweite von 3½ englischen Fuß oder 42 englischen Zoll zu bauen. Er war zu dieser Zeit der einzige norwegische Ingenieur mit Fachkenntnissen im Eisenbahnbau und so wurde sein Vorschlag umgesetzt.

Der Streckenabschnitt von Hamar über Elverum weiter zum sechs Kilometer nördlich gelegenen Grundset wurde als Hamar–Grundsetbanen als erste Eisenbahn unter Pihls Regie und als weltweit erste Bahn in der neuen Spurweite am 23. Juni 1862 eröffnet.[/i][/color]

Eller på svenska:
[i][color=#009]Pihl genomförde därför studieresor till Österrike och Tyskland och föreslog att bygga de nya järnvägarna med en spårvidd på 3½ engelska fot eller 42 engelska tum. Han var då den enda norska ingenjören med expertis inom järnvägsbyggnad och därför genomfördes hans förslag. Avsnittet från Hamar via Elverum vidare till det sex kilometer norrom liggande Grundset blev som Hamar-Grundsetbanen den första järnvägen under Pihls ledning och öppnades som världens första järnväg med den nya spårvidden den 23 juni 1862.[/color][/i]


Det torde alltså därmed vara klarlagt att den norske ingenjören Carl Abraham Pihl var först med sitt [b]CAP-spår[/b]. Men det ligger även nära tillhands att tro att man sedan i Sydafrika under påverkan av att det här nya smalspåret 1067 mm byggdes i Kap-provinsen runt Cape Town med sitt näraliggande namn också kom att beteckna den nya smalspårvidden, [b]Cape gauge[/b].

Men spårvidden fanns ju innan den kom till Norge så Pihl kan ju inte anses ha ”uppfunnit ” den.
Sen skrev jag ju även att uttrycket Kap-spår eller Cape-gauge kan ha kommit i bruk var för sig.


Hela tråden: