Urspårning i Mjölby 9 juni 1970. Hur reglerade man skadan? (Järnväg allmänt)

av Bobo L @, torsdag, januari 23, 2020, 11:00 (280 dagar sedan) @ Stefan Skoglund


Vagnen ser ganska tilltuffsad ut så jag förmodar att den blev kvar i Sverige som skrot. Fick ägaren snågon ersättning eller var det tvärtom så att SJ krävde skadestånd om det var den aktuella vagnen som orsakat urspårningen. Förmodar också att det var lite krångligare i största allmänhet om det handlade om länder i det forma östblocket.


Varför då ? Exv samarbetet mellan DB och DR var enligt uppgifter från båda håll gott. Däremot kan kanske bristen på hårdvaluta hos den ena eller båda parterna försinka uppgörelserna.

Jag misstänker att ganska så många personer i de olika förvaltningarnas var två eller tre-språkiga så behövdes något diskuteras så gick det alltid att hitta ett gemensamt språk. Tyska exv (eller franska.)

Jag har också hört att tjänsteärenden mellan BRD och DDR klarades av ganska okomplicerat.

Jag gästade en fd kollega som valt den breda vägen och nu var godstrafikhandläggare hos SJ. Plötsligt ringde telefonen på hans tjänsterum och en diskussion om ett visst gods exekverades.

Det var DDR som ringde ("Aaah, Guten Tag Dresden, wie geht es Ihnen? Ist das Wetter heute Schön?" ), någon handläggare i Dresden ringde och min fd kollega fanns angiven som kontaktperson för Stockholmsområdet. En maskinkonstruktion med lastöverskridande mått skulle sändas och frågan gällde vilken transportväg som var bäst inom Sverige. Efter uppläsning av de aktuella måtten kunde min fd kollega i stort sett på frihand ge behövliga anvisningar, och under samtalet överenskoms dag, tid och tåg.

Efter Danke Schön och Auf Wiedersehen avslutades fyraminuterssamtalet under vänliga former varefter vårt eget samtal fortsatte.

Alltså, kontakterna mellan kunniga tjänstemän var oftast enkla och effektiva.


Hela tråden:

 RSS-feed av trådar

powered by my little forum