Märkliga lokkopplingar. ATC kontra punktlighet? (Fordon: lok)

av Leif B, Saturday, February 08, 2020, 11:41 (1511 dagar sedan) @ Lennart Fransson

En annan ovanlig lokkoppling var jag med om 19 december 1962. Då bestod lokkopplingen av Mg 612+Dk 541 som drog tåg 3124 (avg Göteborg C 14.30). I övrigt bestod tåget av tre boggipersonvagnar och tre godsvagnar. Båda loken var bemannade. Accelerationen var god och trots stopp vid flera stationer och hållplatser var tåget i rätt tid i Alingsås där jag klev av.
Då var sth mellan G och A 90 km/h så Mg-lokets lägre hastighet kompenserades av högre acceleration. Tyvärr har jag inga bilder på denna tågsammansättning.


Hade Mg:n ATC?

/Det var enklare förr


Det var många fordon som saknade ATC innan detta infördes. Ungefär alla. Därför ser vi ofta gamla bildserier på olyckor som i princip upphört nu, men var väldigt vanliga in på 1980-talet.

Vad jag menade var att på den tiden det inte fanns ATC, så var det sällan någon svårighet för ett lok med sth 80 att hålla tiden med ett tåg med sth 90. Naturligtvis skilde de mellan olika lokförare, olika banförvaltningar, olika länder och olika förvaltningar. I Frankrike hade loken tidigt färdskrivare som kontrollerades och förarna straffades om de hade överskridit sth. När jag jobbade på RhB i Schweiz i slutet på 80-talet så tog föraren ur och signerade färdskrivarremsan och la den i ett fack på lokstationen efter varje resa. Lokledningen tog sedan stickprov löpande. Man hade markerat sth på genomskinlig platsremsa för resp linje. Genom att lägga den ovanpå färdskrivarremsan såg man direkt om föraren gjort några större övertramp.

Å andra sida, i England på ånglokstiden hade man i stort sett inte begreppet sth utan lokföraren förväntades ha den erfarenhet och omdöme för att avgöra vilken hastighet hans maskin och banan tillät och anpassa körningen efter det. Ett inhemskt exempel är Roslagsbanan som inte hade något ånglok med högre sth än 69 km/h - eftersom försäkringspremierna var högre för lok med sth på 70 eller mer. Trots det lär direktör Nerell varit mycket mer fokuserat på att tågen skulle hålla tidtabellerna än på sth och liknande påfund. Det berättas att Austro-Daimlervagnen (sth 85 km/h) ofta stod på verkstan och ångtåg fick ersätta. Särskilt lok 19 ("Skenhästen") ska ha varit bra på att hålla Austro-Daimlerns tidtabell trots betydligt mer blygsam sth. Mer om smalspårig sth - och tillämpning i detta gamla inlägg.


Det jag egentligen ville säga, var att det på den tiden inte nödvändigtvis var något konstigt eller ovanligt att hålla tidtabellen trots att lokets sth egentligen inte tillät det.


Jo, jag är väl medveten om andra sidan av myntet. T ex minns ja mycket väl de ungefärliga årliga större olyckorna åren innan ATC infördes: Norrköping, Linköping, Pålsboda, Skogås m fl ......

Jag upplevde själv en mycket obehaglig resa på Bergensbanen för knappt 10 år sedan, som då bara var utrustad med ATC-övervakning av signaler men inte av sth. Det var banarbeten kring Oslo så vi åkte ersättningsbuss till Hönefoss och kom sent iväg därifrån. När vi kom till Ål så var det en lokförare som utstrålade stolthet när han klev av loket och överlämnade tåget på tidtabellsenlig tid till sin kollega. För oss i tåget var det dock mycket obehagligt och att förflytta sig i tåget var farligt. Jag förbjöd uttryckligen mina gamla föräldrar att resa sig. Själv gick jag till restaurangvagnen och hämtade något men det gällde att inte ta ett steg utan att ha stadigt tag med minst en hand. Det var minst en kaffekopp som farit i väg och spritt ut innehållet i vagnen. Efter Ål var den förare med helt annan körstil som tog över och resten av resan var behaglig och man kunde njuta av utsikten.


Hela tråden: