Om mitt minne tjänar mig rätt (vilket jag inte är helt övertygad om) så försökte man entusiasmera bönderna på Vadstenaslätten för betodling i samband med sockerbrukets byggande, men tiden tycks inte ha varit mogen än, så man fick föga gehör. Det var väl troligen därför detta företag blev så kortvarigt.

I slutänden blev det inte förrän i början av 1900-talet som betodlingen fick ett uppsving, och det var ju då, när detta intresse ökade, som sockerbruket i Linköping byggdes.

I vilken må järnvägen byggdes i tron att det fanns en framtid för sockerbetsodlingen känns väl också tveksamt. En eventuell odling av sockerbetor på vadstenaslätten skulle ju innebär transport med lastforor till Vadstena – här fanns ju ingen järnväg.

Det finns säkert människor som är djupare engagerade i just WFJ ( och FWJ) som kan svara mera i detalj på detta.