I Stockholmstrafiken var det varken aktuellt med toalett eller tjänstekupé.

Under andra hälften av 1950-talet bestod tågen av
en F1+ 3st B06+ en B015 + 3st 06.

Under 1960-talet försvann B015 och ersattes av ytterligare en B06 och F1 ersattes av F5.

Några år in på 1960-talet kom tåget med sex B06 med multipelkabel för att köra
Da + sex B06 + Da. Det var problem med att få kabeln och kontakterna att fungera, eftersom det var så många kontaktdon (14 st) som alla måste fungera. Ofta var det svårt att få kontakt med alla poler. Vi fick hålla på och slipa av kontakterna med smärgelduk i Hagalund. Det var ju näst intill omöjligt att veta vilken av alla kontakter som inte släppte fram signalerna. Det var långt före UIC-kabeln.