Lägger märke till att det verkar sitta en högt placerad röd lykta innanför mittrutan åt andra hållet (B-änden), medan man har satt rött färgfilter på en av de nedre lyktorna i A-änden.

Jag hade för mig att det bara var på vissa lok i H-familjen (Ha - Hd) som man gjorde så.

Litet underligt att man inte vände loket på något av triangelspåren (eller på skivan i Sundbyberg); med tanke på att loket arbetade i släppänden av R-gruppen borde det ha varit en fördel att ständigt ha rödljuset i södra änden, och om man hade vänt B-änden söderut skulle båda de nedre strålkastarna där ha kunnat användas som arbetsljus för kopplingspersonalen.

Det fanns kanske andra fördelar med att ha den vänd som den nu stod? Har t ex en Ub körkontrollrarna "diagonalsymmetriskt" placerade eller är den skönare att köra åt ena hållet?

En fråga som INTE är för att märka ord: du skriver "något av triangelspåren", fanns det mer än ett i närheten?

För att vara lite petimäterbetonad.
Hur kategoriserar man ett riktigt triangelspår?

Från Tm finns/fanns väl Tm - Nst - Ke och för att komma åter till Tm ända till Cst.
Samt som nämnts Tm - Huv - Ke - Tm.

Vilket av dessa två spår betraktas som riktigt tringeldito?