Självklart tycker jag inte att man skall förstöra materiel utan att andra föreningar skall ges en chans. Utan att känna till de exakta detaljerna känns det som detta kan ha hänt.
Ett av AGJ's problem verkar vara en mängd materiel som föreningen under åren med entusiasters hjälp insamlat men som ingen idag vill eller orkar riktigt ta ansvar för. Prioriteringar är svårt och innebär att man ibland måste fatta tuffa beslut. Ett av WFJ's problem torde varit en för hög ambition med materiel som av (vissa) utomstående sågs som nedskräpning. Om man räddar en stor mängd materiel i mer eller mindre dåligt skick måste man också ha en plats att placera det på där det såväl ur miljömässig och estetisk synvinkel likväl som bevarandemässig d:o kan förvaras. Järnvägsmateriel är dessvärre skrymmande så konsekvensen kan lätt bli omfattande. Kostnaden för 'slutförvaring' kan bli en kräfta som tar resurser från mer prioriterade projekt som de lok & vagnar samt bana som behövs för föreningens verksamhet.
Näre det gäller Gp-loket har AGJ haft det i många år utan att lyckats få det driftsdugligt, om man i västervik kan lyckas bättre så tycker jag inte att AGJ skall sura för det. Även om typen hade sitt ursprung på VGJ-nätet. AGJ har andra och antagligen viktigare utmaningar.
Övrig materiel som man inte kan/vill ta hand om skall givetvis erbjudas andra föreningar eller Jvm även om flera sitter i delvis samma båt.
Det som har hänt är historia, och det bästa man kan göra av misstag är att lära av dem så att de inte upprepas.