Tack för förtydligande.
Frågan kvarstår dock hur stort överskottet i praktiken var under (säg) de första åren på 60-talet, dvs en period som rimligen borde ha kunnat överblickas när beställningarna gjordes.
20%? 40%? (Dieselfordon+släp)

Det står i den rekomenderade boken av Arne Hällqvist .
1964/65 fanns det 357 normalspåriga YBo , 300 var tursatta , av släpen fanns det 173 stycken och 132 var tursatta.
För rälsbussarna var det då en trafik och revisionsreserv på 31 % , för den normala trafiken ansågs 19 % vara en tillräcklig reserv, dock väldigt knapp vid toppar som Påsk, Jul och vintersporttrafik.

M.V.H Anders.k.

Jag kanske är dålig på procenträkning men jag får det till en trafikreserv på c:a 16% för motorvagnarna och 24% för släpvagnarna. Släpvagnarna kan man inte ta i en klump som gjorts utan dela upp dem efter littera och de respektive trafikuppgifterna. Då bör man få en annan siffra för dem. Reservtillgången verkar ändå hamna under de 19% som nämns ovan. Kan ju inte funnits något större överskott på dem förrän runt 1970. I början av 60-talet blev ju Forshem-Gårdsjö, Kimstad-Finspång och Åtvidaberg-Västervik breddade från smalspår så där ökade behovet. Det var ju även så att behovet i Linköping inte kunde tillgodoses när breddningen var klar utan man fick sätta in lok och vagnar på Hultsfredslinjen under två tidtabellsperioder från 1964. Runt 1960 försvann väl den sista körningen med HC-vagnar på normalspår eller? Enligt en familjebild från sommaren 1959 åkte familjen i en HC-buss mellan Arvika-Årjäng. Så man låg nog rätt så rätt i beräkningen av behovet de första 10-15 åren. Behovet var väl som störst i den trafik för arbetspendling som fanns och helgtrafiken som då var lördag-söndag.