På sjuttiotalet arbetade jag med transportfrågor vid en nätt liten kartell som hade till uppgift att fördela leveranserna av vissa kemikalier på bolagets delägare.

På järnvägssidan var givetvis SJ den i särklass viktigaste transportören men en reminiscens från fornstora tider fanns dock, nämligen vagnslaster från Skoghall till Bofors. Det var ett jädrans micklande för att på öret räkna ut faktisk frakt och det berodde på att övergångsavgift skulle tas ut i både Karlstad och Strömtorp och dessutom uttogs en s. k. banavgift för NBJ.

Fanns något Kontrollkontor el dyl som fördelade bruttafrakten mellan NKlJ, SJ och NBJ? Och exakt vad skulle de kuriösa ban- och övergångsavgifterna täcka?

Banavgifterna berodde på bolagsbanornas allmänt högre km-avgifter än SJs - för att rörelsen skulle gå ihop. Priserna var också olika. Jag gissar att expeditionsavgiften täckte arbetet med att fördela totalfrakten: Kunden skulle ju betala till bara EN kassa och järnvägsföretagen uppbar pengar åt varandra.

Det var SJ kontrollkontor (kk) i Tomteboda som fördelade intäkterna - SJ var ju då sektormyndighet. Större privatbanegrupperingar som t ex Malmöbanorna hade egna kk. Före datorernas tid var det förstås ett monotont arbete att intäktsfördela varje fraktsedel och biljett. I USA råder nu givetvis datorerna.

Även kostnaderna skulle fördelas (Också alltjämt i USA): Varje dygn en vagn var på främmande bana skulle dras från denna banas intäktsandel: Ägarbanan hade ju alltjämt vagnens fasta kostnader. Denna avräkning sköttes ursprungligen av det s k Milkontoret i Örebro - vars hus ännu finns kvar, om än flyttat. Det var en fristående instans, ägd av bolagsbanorna själva. 1947, i samband med det stora GDG-förstatligandet, övergick uppgiften till SJ Godstrafikbyrå.

Bortfallet av de båda slagen avräkningar ansågs vara en av de stora administrativa vinsterna med förstatligandet.

I Storbritannien var detta huvuduppgiften för Railway Clearing House (RCH). För att stödja detta tog dom fram detaljerade kartor över de olika järnvägsbolagen och då särskilt platser där de olika bolagsbanorna möte varandra. RCH tog också fram konstruktionsstandarder och standard dimensioner för godsvagnar för att underlätta beräkningarna och samtrafik.