Jag blir mer och mer imponerad av boken. Det är ju inte bara allt om Värmlands järnvägshistoria utan också Värmlands industrihistoria som beskrivs! Nästa för mig naturliga ställe att studera närmare är då Karlstad som har rätt många sidor i boken. Jag gör här en liten koppling till skissen längst ned på sidan 187, för er som har boken eller tänker skaffa den. Den visar kvarvarande industrispår 2012.

De olika kvarvarande spåren är försedda med en bokstavskod och jag kommenterar här några av dem.
A. Korrekt att det är spåret till gamla Konsum Värmland. Det är nu avkortat till i höjd med Kannikenästorget. Hela KF området är nu under rivning.
B. Detta är ej spåret till Löfbergs Lila. Det är också spår A längs Tolagsgatan där Löfbergs råkaffe levereras i containrar från Vänerexpressen dagligen. B är i stället spåret till Postterminalen som tidigare låg i Inre hamn. Detta spår är numera rivet.
D. Texten här är lite missvisande. Korrekt att det finns kvarvarande spår vid Lambergskajen som förr anslöt i sista kurvan av spåret men som nu är brutet. Längs den kajen brukar f.ö. östeuropeiska lastbilar övernatta, vilket ju kan sägas ha viss järnvägsanknytning. D är det viktigaste godslastspåret i Karlstad. Går man rakt söderut där S-kurvan börjar har vi Vänerexpressens lastområde varifrån 30-40 containervagnar avgår varje dag. Förr hade SJ/SJ gods sin containerterminal här med stor kran så den platsen har använts länge och tidigare fanns också en barack här länge där SJ gods hade vagnsexpeditörer placerade. Sydligaste delen efter kurvan så går spåren in i Vänerterminalen där det lastas papper och utgör största delen av Karlstads avgående vagnslasttrafik. Dessutom kan man åka runt längs kajkanten och komma in i terminalen från söder och här lastas SECU-containrarna. Numera är det ganska få varje dag som lastas här då de flesta lastas i Skoghall, men tar vi runt 2012 så lastades de flesta containrarna här, uppåt 20 om dagen. Då fanns också en särskild lokomotor placerad här längst i söder som fick byta vagnar efter hand, då det ryms väldigt få SECU-vagnar inne i magasinet samtidigt från det hållet.
E. Utesluter inte att det fanns ett sidospår kvar vid E då men jag minns inte det från senare år. Tidigare fanns dock parallella lastspår längs hela denna 'huvudlinje'.
J. Ett nyare spår anlagt runt 1980 men osäkert om det någonsin trafikerades av någon godskund. Enda kända trafik på spåret är ett ångtåg från Värmlandståg som hämtade passagerare här från ett företag som då hette Finshyttan AB. Det hade koppling till det i järnvägshistoriskt sammanhang kända Finnshyttan vid Filipstad!
K. Huruvida Menigo har använt eller använder sitt spår vet jag inte, men på södra sidan vid den växeln finns ett par sidospår som flitigt används av ArchelorMittal med ankommande metallämnen. Flera vagnar nästan varje dag och bör ha funnits även 2012, men den trafiken har tillkommit på senare år.
I övrigt stämmer allt och det är i stort sett lika nu som 2012!