Amerikanska reläer (Signaler/säkerhet)

av mamma Ulla, Tuesday, July 14, 2020, 20:00 (1353 dagar sedan) @ Per Ljungberg

En fråga i sammanhanget: Vad är det för skillnad mellan ett säkerhetsrelä och ett normalt relä av hög kvalitet. Jag tänker t.ex de reläer som ASEA tillverkade och som användes i reläskydd för eldistributionen. Eller var det så enkelt att man beställde ett ställverk av en leverantör och fick då finna sig i att använda dess reläer. Eller fanns det andra skäl för att använda amerikanska produkter istället för svenska t.ex LME eller ASEA.

För det första finns det två typer, N (amerikansk/brittiska) och C (tyska).

För båda typerna gäller att alla reläkontakterna är tvångsstyrda sinsemellan. Det innebär att om någon backkontakt (brytande kontakt) är sluten så vet man säkert att ingen frontkontakt (slutande kontakt) är det. Och vice versa.

N är utfört så att det inte kan fastna i draget läge, dvs om man bryter spänningen till reläspolen så kan man vara helt säker på att ingen frontkontakt leder ström längre. Det åstadkommer man genom reläkontakter som inte kan svetsa (kolkontakter), och mekaniskt utförande av ankare mm. I vissa länder litar man inte ens på returfjädern, så där använder man gravitationen för att vara helt säker på att reläet faller.

Typ C är den tyska principen. Där kan reläet (teoretiskt) fastna i tillslaget läge. Antingen att mekanismen fastnar, eller att en frontkontakt svetsar.

Grundprincipen är att man kan vara säker på att en strömkrets verkligen är bruten. Antingen genom att man kan lita på det när strömmen brutits till reläspolen (typ N) eller att man (back)kontrollerar andra kontakter.

När man vet att en strömkrets är bruten (t.ex. att en signal därmed garanterat inte visar grönt sken), så kan man tillåtas utföra andra åtgärder i systemet. Körställa andra signaler, eller lägga om växlar osv.

Tvångsstyrda reläer av motsvarande typ används även vid maskinsäkerhet, som skydd för arbetare vid farliga maskiner.


Hela tråden: