Det är ytterst osannolikt att finska vagnar skulle gå över östgränsen om de inte är kompatibla med EAS-standarderna och några sådana vagnar har jag inte sett. De finska industriföretagen förefaller ju ha löst vagnfrågan tvärt om genom att via dotterbolag i Ryssland äga EAS-vagnar som kan komma in Finland som utländska vagnar i stället. Detta är ren spekulation från min sida men det kan ju med stor sannolikhet vara så att den gigantiska ryska godsvagnsmarknaden är mer dynamisk än den finska (eller europeiska) och att det blir mer kostnadseffektivt att lösa vagnfrågan på det här sättet. Man förefaller ju dessutom inte i Ryssland genom en onödigt tungrodd reglering ha målat in sig i hörn på samma sätt som man ser ut göra i västeuropa med exempelvis bromsar som är antingen onödigt dyra eller inte fungerar i vårt nordiska klimat (jag hänvisar till frågan om kompositbromsblock).

Det förefaller ju vara så att EAS-vagnarna till stor del grundar sig på nordamerikanska konstruktioner, som vi vet är både kostnadseffektiva och gjorda för att gå i dåliga spår. Det vore således väldigt intressant om någon sakkunnig kunde upplysa oss om (o)likheterna mellan EAS- och nordamerikanska (AAR?)-godsvagnar.

Alla ryska godsvagnar är inte lika prydliga. Här kommer en bonusbild på en vagn som påminner om hur vagnarna såg ut förr i tiden. Vagnen ser ut att ägas av leasingföretaget SV-transport och vagnen är uthyrd till Evrosib.