- - - Byggdes rundgångsspåret i Evg först 1947?

Ett sidospår fanns vid Eddavägen redan från 1912, alltså när förlängningen till Svalnäs öppnades. Det visas av den ritning från 1911 som jag nämner i mitt inlägg 19 sep 23:32, och det styrks också av Thomas Tells uppgift '1912' i hans inlägg 20 sep 11:38. Sidospåret hade "säkerhetsanordning" från 1912 och "spårspärr med kontrollåsförregling" från 1922, skriver Thomas. En sådan kontrollåsförregling torde ha medfört att rundgång tog ganska lång tid, med upplåsning av växlar och spårspärrar och åter låsning efter avslutad rundgång.

I 1929 års tdtbok del A anges att Dj Framnäsviken har fått ljussignaler som infartssignaler, och att den från Dj Sveavägen visar körsignal till spår 1, medan den från Svalnäs visar körsignal till spår 2. Det ligger nära till hands att tro att stationen då fick uppkörbara fjäderväxlar. Man kan också dra slutsatsen (vilket jag gör) att det var då som man började lämna kvar passvagnen i Dj Framnäsviken, åtminstone för de tåg som bara skulle till Eddavägen (bara några få tåg om dagen framgick till Svalnäs). Detta kan också stämma med att man några år senare, 1934 enligt Thomas anteckningar, flyttade plattformen vid Eddavägen till söder om plankorsningen, så att man slapp att åka över den med de tåg som skulle vända där. Jag tror alltså att sidospåret i Eddavägen inte användes för rundgång mellan c:a 1929 och 1947.

Av 1947 års tdtbok del A framgår att båda infartssignalerna i Dj Framnäsviken nu visar körsignal till spår 1. Det måste ha inneburit att fjäderväxlarna då är borttaggna där, vilket medför att passvagnen inte längre kan lämnas kvar. Samma utgåva av tdtboken anger också att det nu finns en vägskyddsanläggning vid Eddavägen. Ett ändringstryck 1948 till tdtboken del A anger att det har satts upp en infartssignal vid Eddavägen. Jag tolkar detta så att det från 1948 finns fjäderväxlar vid Eddavägen för att underlätta rundgång, och att infartsväxeln kontrolleras i infartssignalen, samma anläggning som fanns kvar ända till nedläggningen 1975. (Kanske var det fjäderväxelmekanismerna från Dj Framnäsviken som flyttades till Eddavägen? I så fall kan dessa, som lades in i Framnäsviken 1929, ha fungerat ända till 1975 vid Eddavägen! Det skulle förklara den ålderdomliga "smällande" konstruktionen, annorlunda än de "moderna" konstruktioner som fanns i fjäderväxlarna vid Näsbypark och Österskär.)

Jag drar alltså slutsatsen att rundgångsspåret vid Eddavägen åter började användas planenligt 1947.

Jag drar också slutsatsen att man från 1947 slutade med att använda plattformen söder om plankorsningen vid Eddavägen. Varför skulle man ha använt den när 1) det fanns en vägskyddsanläggning och 2) man ändå måste fram till rundgångsspåret för att gå runt passvagnen i de flesta tågen? tänker jag. Men detta tänk kolliderar med Thomas Tells anteckning om 1995 för flyttning av plattformen norrut, vilket jag kommenterar i ett annat inlägg.

Tidigast troliga plattformsbygge är väl när trafiken till Svalnäs lades ned, men kanske troligare några år senare.

Nej, se ovan. Plattform vid Eddavägen norr om plankorsningen fanns redan 1912. Söder om plankorsningen kanske från 1934.