Det var en härlig resa!

Var det inte Palle som körde branddressinen?

Jag åkte med Ba brandsläckningsdressin från Växjö till Västervik och höll radiokontakt med Kurt Möller som åkte på sista vagnens plattform i tåget så att vi låg på rätt avstånd efter tåget, ca 20 minuter, så vi inte missade någon antändning.

Under dessa försök att erhålla kontakt med tåget, så var det plötsligt dålig förbindelse, så jag satt mig i dressinens dörrfönster och höll mig i tyfonen, då naturligtvis vi skulle passera en obevakad vägövergång och föraren signalerade med mitt högra öra 1 dm från tyfonen, jag var snabbt inne i dressinen igen med ett värkande öra, värken satt i flera månader och jag har än i dag nedsatt hörsel på höger öra. Öronläkarna säger att trumhinnan ser ut som en disktrasa!

Några få antändningar mellan Växjö och Hultsfred fick vi släcka, men desto flera och stora antändningar därefter. På ett ställe så spolade föraren asklådan, och där brann det rejält. Denne förare körde som man körde när det var ordinarie ångdrift. Han hade tidigare varit stationerad i Västervik men förflyttad till Hagalund och var nu nedkommenderad till att köra detta extratåg. Det var ju gott om tort gräs på banan och utmed banvallarna.

I Västervik fick vi tömma vattentunnorna och vända Ba-dressinen samt fylla tunnorna inför nästa dags tjänst. Efter en välbehövlig natts sömn på hotell så tog jag tåget hem, andra fick ta över tjänsten.

Det var en väl organiserad och genomförd resa under ledning av Lars Olov Lind!