Alltså en vanlig tvåskens-signal med betydelsen "kör, vänta stopp" där stopp i det aktuella fallet utgjordes av ett stillastående tåg?

Infartssignal E från Dj Sveavägen var en tvåskenssignal, och infartssignal F från Altorp var en treskenssignal.

I tidtabellsboken del A från 1 maj 1972 (Järnvägs AB Roslagsbanans första) formulerades följande undantag från säo § 73 Hinder på bevakad station med fast uppehåll så här:

"Vid Djursholms Ösby (på spår 3) får tåg utan föregående ordergivning tas in mot vagnar i tågvägen, under förutsättning att körsignal visas med grönt blinkande sken."

I linjebeskrivningen för Dj Ösby från Dj Sveavägen resp. Altorp fanns dessutom följande text, efter uppgiften om infartssignalen:

"Tåg får intagas mot vagnar varvid infsi visar "Kör" med ett blinkande sken."

Den säo som användes på Roslagsbanan fram till 1981 var SJ:s utgåva från 1959. I den var inte benämningen "kör, vänta stopp" ännu uppfunnen. Benämningen infördes i SJ:s säo från 1973 och på Roslagsbanan först med RB säo från 1981.
/up

Nu blev jag nyfiken.

Det du beskriver är vad som i brittiska signalbestämmelser kallas för "calling on", dvs man kallar in ett tåg på i en rörelse på en blocksträcka där det redan finns ett annat tåg. "Calling on" används bland annat för att koppla ihop tågsätt i stationer och för att buffra upp pålok inför en stigning. Det finns särskilda undersignaler ( "subsidiary signals" ) till huvudsignaler för detta ändamål och sådana undersignaler räknas inte som dvärgsignaler. Undersignalerna har funnits i det brittiska systemet i fler än 100 år.

Nu vet jag att det finns motsvarande signalbilder på huvuddvärgsignaler och dvärgssignaler här i Sverige, men när infördes dom?