.....

En arbetsgrupp tillsattes, och den lät sig inspireras av det tyska trafikeringssystem som då hette Vereinfachter Nebenbahnbetrieb (= förenklad sidobanedrift) men som senare har bytt ”namn” till Zugleitbetrieb (= tågledningsdrift). Det systemet innebär att en centralt placerad person (Zugleiter) leder trafiken på en bana genom att utväxla muntliga meddelanden med tågen och ”föra bok” över vad som sker på banan med ”papper-och-penna-metoden”, antingen på en grafisk plan eller i en utbyggd sorts tåganmälningsbok. Både persontrafik och godstrafik förekommer på sådana banor (som fortfarande finns i Tyskland och i Österrike, och förmodligen också på andra håll i Centraleuropa, t.ex. Tjeckien).

Som tidigare nämnts har systemet varit vanligt också i Danmark. Först från 1970-talet på privatbanorna och till sist, från 2002, även på enstaka DSB-sträckor. Dock numera mestadels ersatt av förenklad fjb.

Jag såg det aktivt första gång 1977, vid ett besök på dåvarande Hads-Ning Herreders Jernbane vid Århus: En förortsbana med livlig trafik. Fjtkl hade händerna fulla med graf och telefonlur, så linjeradions talriktning skiftades med fotkontakt.

I Tyskland tillämpades Zugleitbetrieb då inte bara på småbanor. Utan också på t ex yttre delen av Altona-Kaltenkirchen-Neumünsterbanan: Som ingår i Hamburgs förortssystem. Det tyckte även min tyske sagesman var krävande.

Engelska "Today´s Railways Europe" har redovisat några frontalkollisioner i systemet: Bl a ett s k systemmöte, som återkom regelbundet. Någon form av GPS-övervakning tänktes sedan införas - av att ingendera tåget körde otillåtet långt. I Danmark är inga olyckor kända.