Tack för den kartlänken! Mycket intressant. Nu ser jag skillnad på karttecknen för bana på egen banvall, bana i väg, väg utan bana - och spårväg i stadsgata (med täta "stegpinnar" ).

Tycker dock fortfarande att det är otydligt ritat just vid Skanstull och vidare norrut upp till spårvägen i Götgatan.

När man ser hela kartan så är det ju tydligt att mycket är planer (förmodligen stadsplan) snarare än det som redan fanns. Det gäller ju bl.a. kvarter och gatunät på Södermalm och i Enskede. (Hade just Enskede inkorporerats med Stockholm och stadsplanelagts redan innan området mellan Skanstull och Enskede?) Spårvägens dragning från Skanstull till Enskede stämmer ju däremot väl med hur den verkligen drogs när den byggdes, så vitt jag kan se.

Kartan är konceptbladen till det första ekonomiska kartverket. Arbetet med detta började i Uppsala län 1859 och när man avslutade i Kristianstads län 1934 hade man hunnit med Svealand och Götaland utom Smålandslänen, Kopparbergs, Göteborgs och Bohus och Gotlands län. Sedan övergick man till kartering baserad på flygfoto. Vid rekognosceringen hade man underlag i form av skifteskartorna som i regel var en för varje by eller som mest en per socken. Ett konceptblad är alltså sammansatt av flera original från fältarbetet. Det ser man t.ex. på att åkermark i Nacka har en kraftigare gul färg än i Brännkyrka. Det kan också vara en del skillnader i hur man ritar. Att det är tätare mellan tvärstrecken på spåren i staden behöver inte betyda något annat än att det är en annan som har ritat.

Huvudvikten låg på att redovisa ekonomiska förhållanden och då särskilt på landet. Det är alltså sådant som ägogränser, markslag och bebyggelse. Städerna är i regel summariskt redovisade. Det som redovisas på kartan kan man räkna med är rekognoscerat och existerande. Där det finns stadsplaner visas dessutom planerade gator med streckade linjer. Som år för rekognosceringen av Stockholms län anges 1901-1906, men det är uppenbart att konceptbladen har uppdaterats senare. Dessutom tycks Nackabladet t.h. vara uppdaterat senare än Brännkyrkabladet t.v. Bägerstavägen slutar ju tvärt vid skarven mellan bladen.

Marken för "Enskede trädgårdsstad" köptes av Stockholms stad 1904 och började bebyggas 1908 men var inte inkorporerad, utan det skedde 1913 när hela Brännkyrka inkorporerades.